Stora framsteg i arbetet med förorenade områden
2025-04-15 NYHET Arbetet med att kartlägga och åtgärda förorenade områden går framåt, visar den lägesbeskrivning för 2024 som Naturvårdsverket nu lämnar in till regeringen. Med hjälp av statlig finansiering har även antalet åtgärdade områden ökat med nästan 20 procent under 2024 jämfört med året innan.
– Det visar att investeringarna som gjorts genom utredningar och åtgärdsförberedelser på förorenade områden kommer till nytta, säger Helena Looström Urban, enhetschef på miljögiftsenheten på Naturvårdsverket.
Att ta med metspöet ner till sjön och komma hem med en nyfångad abborre till lunch, att ta ett morgondopp i havet eller att kunna dricka vattnet ur kranen. För att detta ska fortsätta vara självklarheter för oss i Sverige behöver insatserna för att identifiera och sanera förorenade områden fortsätta och intensifieras.
De föroreningar som finns i mark och sediment är ett resultat av vår industrihistoria och utvecklingen av vårt välfärdssamhälle. I bred samverkan mellan myndigheter genomförs ett kontinuerligt arbete för att öka kunskapen om förorenade områden. Arbetet omfattar bland annat kartläggning, minskad spridning och åtgärder, vilket även är viktigt för framtidens stadsutveckling och bostadsbyggande. Friska marker, sjöar och hav spelar också en avgörande roll för att Sverige ska kunna uppnå klimatmålen.
Samverkan en framgång
I slutet av 2023 möjliggjorde Naturvårdsverket för länsstyrelserna att ansöka om medel för provtagningar av PFAS och föroreningar i sediment. En möjlighet att söka bidrag och en stärkt samverkan får ses som några av nycklarna till den snabbt ökande rikstäckande kartläggningen som tog fart under 2024.
Redan under 2023 gjordes verifierande provtagningar i ett 20-tal områden för PFAS, under 2024 steg det till ca 320 områden och för i år har ansökningar gjorts för undersökningar i ca 520 områden. För sediment provtogs också några områden år 2023, varefter 211 områden provtogs 2024 och ca 315 områden är planerade att undersökas i år.
Annika Ryegård, enhetschef på markmiljöenheten på Naturvårdsverket är glad över det stora engagemanget och snabba genomförandet:
– Undersökningarna minskar kunskapsglappet markant över hela landet. Det ger länsstyrelserna en grund för att kunna göra riskbedömningar och därefter insatser på rätt ställe. Det stärker också tillsynsarbetet och utgör ett tydligare underlag för att veta var föroreningarna kommer från.
Ger förbättrat kunskapsläge
Regeringen har särskilt pekat på behovet av att åtgärda fler förorenade områden på land och i hav och vatten. I detta sammanhang nämns sediment och PFAS som områden där det fortfarande finns kunskapsluckor och där miljöpåverkan är stor.
– Den stora inventering som gjordes av förorenade områden under tidigt 2000-tal omfattade inte PFAS. Vid den tiden kände man inte dess effekter på det sätt som man gör idag. Inte heller provtogs föroreningar i sediment i särskilt stor omfattning. Det vi gör nu ger oss ett helt nytt kunskapsläge, menar Annika Ryegård.
I den nya inventeringssatsningen finns även andra nyheter som bidragit till att kartläggningen av och kunskapen om förorenade områden har tagit ett stort steg framåt. Bland annat ställs det nu krav på att rapportera undersökningsdata till Sveriges geologiska undersöknings databas för miljöövervakning av miljögifter. Det innebär möjlighet att söka fram data, öppet för alla.
Investeringarna kommer till nytta
Som ett resultat av satsningarna har fler nya områden blivit åtgärdade med hjälp av statlig finansiering och antalet har fortsatt att öka från 183 under 2023 till 216 under 2024.
– Det visar att investeringarna som gjorts genom utredningar och åtgärdsförberedelser på förorenade områden kommer till nytta. Det är ett brett arbete som flera myndigheter bidrar till för att det ska bli verklighet, säger Helena Looström Urban, enhetschef på miljögiftsenheten på Naturvårdsverket.
Nu pågår arbetet för fullt och Annika Ryegård ser ett 2025 där kunskapsglappet fortsätter minska.
– Jag ser fram emot att vi håller fast vid den goda myndighetssamverkan som vi har etablerat i det här arbetet och att vi från Naturvårdsverkets sida kan fortsätta stötta länsstyrelser, kommuner och konsulter på ett bra sätt.
Mer information
Lägesbeskrivningen av 2024 års arbetet med förorenade områden i sin helhet
I arbetet med att kartlägga, minska spridningen av föroreningar och genomföra åtgärder samt öka kunskaperna om förorenade områden samverkar länsstyrelserna, Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut, Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Sjöfartsverket samt Statens fastighetsverk.
Kontakt
Annika Ryegård, enhetschef markmiljöenheten, 010-698 13 37
annika.ryegard@naturvardsverket.se
Ingela Hiltula, avdelningschef kretsloppsavdelningen, 010-698 15 80
ingela.hiltula@naturvardsverket.se