Ny studie: Ökad biologisk mångfald och klimatnytta markägares främsta drivkrafter för att skapa våtmark
2024-09-26 NYHET Markägare är centrala för att det ska bli mer våtmark i Sverige eftersom åtgärderna är frivilliga. Därför är det viktigt att öka kunskapen om markägares inställning, drivkrafter och upplevda hinder i våtmarksarbetet. Under våren 2024 intervjuade Naturvårdsverket fler än 1000 markägare till jordbruks- och skogsmark. Av studien framgår att markägares främsta drivkrafter för att etablera eller återväta våtmark är att bidra till ökad biologisk mångfald och minskade klimatutsläpp.
– Sverige behöver återskapa stora ytor våtmark för att klara flera klimat- och miljöutmaningar. Markägare är centrala för att skapa mer våtmark eftersom åtgärderna är frivilliga. Studien visar att många markägare ser att en våtmark kan utveckla den egna marken på flera sätt och samtidigt bidra till samhällsnytta, säger Emma Bergman, handläggare på Naturvårdsverkets klimatenhet.
Huvudresultat
- Markägare som redan har våtmark är mer positiva till mer våtmark.
- Sex av tio markägare upplever att de har goda kunskaper om våtmarkers nytta och lyfter fram biologisk mångfald, minskade klimatutsläpp och att våtmarker främjar vilt och djurliv som de mest kända nyttorna.
- Sju av tio har en positiv eller neutral inställning till att skapa våtmark eller återväta mark på åker- eller skogsmark.
- Ökad biologisk mångfald och minskade klimatutsläpp är de främsta drivkrafterna hos markägare som troligen kommer att initiera projekt i närtid (inom tre år).
- Olämplig mark, att projekt inte är praktiskt möjliga samt produktionsbortfall är de främsta skälen att avstå.
– Undersökningen visar att produktionsbortfall är en av två huvudorsaker till att avstå våtmarksprojekt. Därför är det viktigt att tillsammans med markägaren identifiera mark som inte är fullt produktiv. Det gäller även för markägare som är positivt inställda till att skapa våtmark på jordbruks- och skogsmark, säger Karin Glaumann Andersson, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket.
– Det är också helt nödvändigt att vi myndigheter har respekt för markägares tidsperspektiv och tidigare arbete. Insikterna som studien har fördjupat kommer att göra vårt agerande mognare och därmed vår roll som motor i våtmarksarbetet effektivare. Vi vill ju bidra till att restaurera och anlägga våtmark utifrån markägares förutsättningar, avslutar Karin Glaumann Andersson.
Naturvårdsverket kommer att använda kunskapen till bland annat informationsinsatser för att öka intresset för våtmarker, ett område som regeringen satsar hundratals miljoner på de kommande åren.
Om undersökningen
I mars och april genomfördes 1 000 telefonintervjuer med markägare till jordbruks- och/eller skogsmark. Därefter genomfördes 15 fördjupande intervjuer i april och maj.
Intervjuerna baserades på ett slumpmässigt urval från SCB:s register. De gränser som gavs vid rekryteringen var att respondenterna skulle äga eller fatta beslut för en fastighet mellan fem och 5 000 hektar.
Kort om våtmarker
Våtmarker bidrar till biologisk mångfald och kan skydda mot torka, översvämningar och bränder. De flesta våtmarker renar vatten från näringsämnen och kan därmed minska övergödningen. En enskild våtmark bidrar inte med samtliga nyttor, utan en variation av våtmarker kan göra det tillsammans. Vissa våtmarker, torvmarker, binder stora mängder kol. Det är när torvmarker dräneras på vatten som marken slutar att binda kol och istället släpper ut koldioxid i luften.
Pressbilder på våtmarker
Kontakt
Karin Glaumann Andersson, våtmarksstrateg skötselenheten
010-698 15 20
Karin.Glaumann@Naturvardsverket.se
Emma Bergman, handläggare klimatmålsenheten
010-698 12 76
Emma.Bergman@Naturvardsverket.se