Ny rapport: Tjädern livskraftig men sårbar

 De data som samlats i rapporten tyder på att tjädern, med några undantag, har en stabil eller ökande populationsutveckling i Sverige. Vi ser att tjädern kan anpassa sig till olika skogstyper. Äldre skogar med varierad struktur och inslag av gammal skog ger goda förutsättningar för tjädern, särskilt som skydd mot predation. Däremot har tjädern också visat sig kunna leka i ungskog, vilket nyanserar bilden av skogsbrukets inverkan. Kalhyggen och etableringen av vindkraftverk kan dock försämra tjäderns livsmiljöer genom habitatfragmentering och minskad tillgång till skyddande vegetation. 

- För att uppnå en hållbar förvaltning av vilt måste vi kontinuerligt uppdatera vår kunskap. Den här rapporten fokuserar ovanligt nog inte på klövviltet eller de stora rovdjuren. Den summerar istället aktuell kunskap om tjäder och gör den tillgänglig inför olika beslut, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket. 

Många länsstyrelser framhåller att det saknas konkreta förvaltningsmål för en art som tjädern. Det finns en osäkerhet kring hur tjäderbestånden i länet utvecklats. Flera län efterlyser mer kunskap, både generellt om vad som påverkar arten och även specifika data om status på populationerna lokalt och nationellt. 

I rapporten utvärderas nuvarande inventeringsmetoder av tjäder och rekommenderar förbättringar. Den identifierar bland annat kunskapsluckor samt behovet av framtida forskning för att säkra en hållbar förvaltning av tjäder i Sverige. Behovet av att inventera en art skiljer sig beroende på var i landet man befinner sig, eftersom Sverige är ett långsträckt land. Det kan vara en stor variation vad gäller såväl naturliga förutsättningar för inventering som jakttraditioner.  

Traditionella spelinventeringar, där fokus ligger på att räkna tuppar, kan ge missvisande resultat över tid. Rapporten föreslår en ökad användning av metoder som även tar hänsyn till hönor och kycklingar. 

Rapporten identifierar ett antal kunskapsluckor, bland annat: 

• Hur olika förvaltningsåtgärder fungerar. Till exempel effekten av olika skyddszoner, både för skogsbruket och vid annan markanvändning (till exempel vindkraft). 
• Sambanden mellan skogslandskapet och effekterna av predation, födotillgång och lokalklimat. 
• Ett bättre samarbete mellan forskare, myndigheter och andra intressenter efterlyses också för att uppnå en adaptiv och hållbar förvaltning. 

Läs rapporten: Tjäder – En förvaltningsinriktad kunskapssammanställning och analys av inventeringsmetoder