Ny statistik: 164 miljoner ton avfall uppkom i Sverige 2022
2024-09-13 NYHET Ny statistik som redovisas i rapporten Avfall i Sverige 2022 visar att den totala mängden uppkommet avfall i Sverige år 2022 var 164 miljoner ton. Mängden uppkommet avfall har ökat jämfört med den senaste mätningen som gjordes år 2020. Mineralavfallet stod för den största mängden uppkommet avfall och uppgick till totalt 141 miljoner ton.
Den totala mängden uppkommet avfall i Sverige år 2022 var 164 miljoner ton. Mineralavfallet, som består av gruvavfall, mineraliskt bygg- och rivningsavfall, samt jord och muddermassor, stod för den största mängden och uppgick till totalt 141 miljoner ton.
Av de 164 miljoner ton avfall som uppkom var 157 miljoner ton icke-farligt avfall och 7,2 miljoner ton var farligt avfall. Det motsvarar 14,9 ton icke-farligt respektive 680 kilogram farligt avfall per person. Mängden uppkommet avfall har ökat jämfört med den senaste mätningen som gjordes år 2020.
22,6 miljoner övrigt avfall
När mineral- och gruvavfallet räknats bort återstår 22,6 miljoner ton. Det är fördelat på 20,6 miljoner ton icke-farligt och 2,0 miljoner ton farligt avfall. Det motsvarar 2,0 ton icke-farligt respektive 190 kilogram farligt avfall per person.
Av de 22,6 miljoner tonen står byggverksamhet för 13,6 miljoner ton och 4,3 miljoner ton avfall är från hushållssektorn.
Naturvårdsverket sammanställer vartannat år statistik över uppkomna och behandlade mängder avfall i Sverige, fördelat på olika avfallsslag, branscher och behandlingsmetoder. Statistiken presenteras i en rapport.
Ladda ner rapporten Avfall i Sverige 2022
Avfallshierarkin visar vartåt vi bör sträva. Det handlar om att alltid i första hand välja de åtgärder som förebygger avfall. I andra hand återanvända. I tredje hand återvinna. Om inte det är möjligt återstår bortskaffande. Att lägga avfall på deponi är ett exempel på bortskaffning av avfallet.
Statistiken visar att 7,2 miljoner ton avfall materialåtervanns (inklusive hantering genom markspridning och användning som konstruktionsmaterial), 6,8 miljoner ton återvanns på annat sätt. I alla dessa siffror är mineralavfall exkluderat.
Förändringar i rapporten
Jämfört med förra uppföljningen är det två nyheter som till viss del påverkar jämförbarheten mellan 2022 och tidigare år.
Dels infördes det för år 2022 krav att många tillståndspliktiga verksamheter ska rapportera producerat och hanterat avfall i ett standardiserat format i sina miljörapporter. En effekt av den standardiserade och obligatoriska avfallsredovisningen är att statistiken nu fångar in större mängder sekundärt avfall jämfört med tidigare. Sekundärt avfall uppkommer från andra avfall i samband med att de behandlas, exempelvis sorteringsrester och aska från avfallsförbränning.
En annan förändring är kopplad till statistiksekretessens tillämpning på avfallsområdet. Det innebär att all data behöver genomgå en röjandekontroll för att se om det föreligger en risk för direkt eller indirekt röjande av en enskild uppgiftslämnares data. Kraven på röjandekontroll har skärpts sedan 2020 års rapportering. Denna skärpning påverkar inte avfallsmängderna i statistiken i sig, men den påverkar detaljeringsgraden i det som kan publiceras. Vissa redovisningskategorier kan inte redovisas, utan publiceras enbart på en mer aggregerad nivå.
Bakgrund
Statistiken omfattar de avfallsmängder som genererats i Sverige två år före rapporteringen. Statistiken används för att följa upp och utvärdera åtgärder inom avfallsområdet, exempelvis kopplat till de svenska miljökvalitetsmålen och målen i det europeiska avfallsdirektivet.
Aktörer som bidragit till rapportens avfallsdata är företag som lämnar miljörapport, företag som svarat på enkät och frågor, Avfall Sverige, branschorganisationer, materialbolag, myndigheter med flera.
Tidigare statistik:
Kontakt
Fredrik Khayati, handläggare, Naturvårdsverket
010-698 18 38
fredrik.khayati@naturvardsverket.se