Snart stänger ansökan för nya våtmarksprojekt i kommunen
2024-10-29 NYHET Landets kommuner kan söka finansiering för nästa års våtmarksprojekt genom den Lokala naturvårdssatsningen (LONA). Sista ansökningsdag för projekt med start år 2025 är den 1 december i år. Ett projekt kan få upp till 90 procent av kostnaderna ersatta av bidraget. Att anlägga och restaurera våtmarker är en viktig del i det svenska klimatarbetet. LONA-bidragen har en viktig funktion för att bland annat stimulera till nya våtmarker.
– Alla kommuner kan söka projektmedel för nästa år genom att skicka in sin ansökan till sin länsstyrelse senast 1 december, berättar Lotta Sjöholm, Lona-samordnare på Naturvårdsverket.
Förutom kommuner kan även lokala föreningar och privata markägare ta initiativ till projekt i samarbete med sin kommun. Våtmarksprojekt som får stöd ska bidra till att minska utsläpp från dikade torvmarker, gynna biologisk mångfald eller anpassa landskapet till ett förändrat klimat. Beviljade projekt kan också stärka landskapets förmåga att hålla kvar vattenflöden och öka grundvattennivån.
– Naturvårdsverket har nyligen gjort en undersökning som visar att ökad biologisk mångfald och minskade klimatutsläpp är de främsta drivkrafterna hos markägare till jordbruks- och skogsmark som planerar våtmarksprojekt i närtid. Det är väldigt positivt då vi behöver få fler ansökningar med åtgärder som bidrar till båda dessa områden, speciellt minskade klimatutsläpp, berättar Lotta Sjöholm.
Våtmarksprojekten inom LONA är ofta fleråriga och består av flera åtgärder som att lägga igen diken, att restaurera svämplaner som tillåts svämma över samt åtgärder för att hålla våtmarker öppna genom röjning, bete eller slåtter . Ungefär hälften av alla våtmarksprojekt inom LONA handlar om förstudier eller att ta fram underlag inför projekteringar, juridiska prövningar och analyser om möjliga platser att återskapa våtmarker på.
Så mycket beviljades i ditt län
Tabellen visar utbetalda medel inom LONA våtmark under 2024 till och med 1 oktober.
| Länsstyrelse | Belopp (kr) |
| Länsstyrelsen i Blekinge län | 5 012 000 |
| Länsstyrelsen i Dalarnas län | 3 024 000 |
| Länsstyrelsen i Gotlands län | 5 204 000 |
| Länsstyrelsen i Gävleborgs län | 5 076 000 |
| Länsstyrelsen i Hallands län | 3 641 000 |
| Länsstyrelsen i Jämtlands län | 2 183 000 |
| Länsstyrelsen i Jönköpings län | 3 604 000 |
| Länsstyrelsen i Kalmar län | 4 572 000 |
| Länsstyrelsen i Kronobergs län | 3 825 000 |
| Länsstyrelsen i Norrbottens län | 2 791 000 |
| Länsstyrelsen i Skåne län | 8 390 000 |
| Länsstyrelsen i Stockholms län | 7 902 000 |
| Länsstyrelsen i Södermanlands län | 6 542 000 |
| Länsstyrelsen i Uppsala län | 5 439 000 |
| Länsstyrelsen i Värmlands län | 3 398 000 |
| Länsstyrelsen i Västerbottens län | 2 915 000 |
| Länsstyrelsen i Västernorrlands län | 2 496 000 |
| Länsstyrelsen i Västmanlands län | 5 152 000 |
| Länsstyrelsen i Västra Götalands län | 7 735 000 |
| Länsstyrelsen i Örebro län | 3 403 000 |
| Länsstyrelsen i Östergötlands län | 4 895 000 |
Kort om våtmarker
Sverige behöver återskapa stora ytor våtmark för att klara flera miljö- och klimatutmaningar. Åtgärderna är frivilliga och för att det ska bli mer våtmark i Sverige är markägare och andra aktörer som vill driva återskapandeprojekt väldigt viktiga. Våtmarker bidrar till biologisk mångfald och kan skydda mot torka, översvämningar och bränder. De flesta våtmarker renar vatten från näringsämnen och kan därmed minska övergödningen. Vissa våtmarker, torvmarker, binder stora mängder kol. Det är när torvmarker dräneras på vatten som marken slutar att binda kol och i stället släpper ut koldioxid i luften. En enskild våtmark bidrar inte med samtliga nyttor, utan en variation av våtmarker gör det tillsammans.
Kontakt
Lotta Sjöholm, nationell Lona-samordnare på Naturvårdverket,
010-698 11 16
Lotta.Sjoholm@Naturvardsverket.se