Vad har hänt med torskarna i Östersjön?
2024-11-11 PRESSMEDDELANDE Trots att torsk inte längre fiskas i Östersjön, så vill den inte återhämta sig. Forskarna i projektet BalticCAT har undersökt vilka samverkande miljöeffekter som gör att torsken i Östersjön inte växer. Syrefattiga vattenskikt, övergödning och klimatförändring kan enligt dem vara viktiga faktorer.
Sedan början av 2000-talet har det östra torskbeståndets produktivitet dalat kraftigt. Torskarna växer extremt dåligt, är små och magra, blir tidigt könsmogna och tycks dö tidigt. Medianstorleken vid könsmognad har på 100 år gått från 60 till 20 centimeter.
Östersjön som ett sammanhängande ekosystem
Det finns inte en förklaring - allt tyder på att flera samverkande faktorer lett fram till att torskbeståndet närapå kollapsat. Forskningsprojektet BalticCAT vid Stockholms universitet har bidragit med några pusselbitar för att visa hur syrefattiga vattenskikt i djupa delar av Östersjön kan vara en del av förklaringen, likaså övergödning och klimatförändring. Resultaten talar emot att brist på föda är en viktig förklaring, något man tidigare trott. En viktig lärdom är att fiskeriförvaltningen behöver väga in tillståndet i hela ekosystemet för att undvika framtida beståndskollapser.
–Projektet är en viktig pusselbit för att vi kunna förstå födoväven och växelverkan emellan arter och mellan arter och dess miljö bättre för att kunna sätta in rätt åtgärder på rätt plats, säger Norbert Häubner, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Forskarna har utvecklat en näringsvävsmodell för hela Östersjön, som ett verktyg för att kunna planera fiske och andra åtgärder för att återställa Östersjöns ekosystem. Samtidigt varnar de för att de snabba förändringar som just nu sker i Östersjöns näringsvävar försvårar arbetet med att förutse effekten av olika åtgärder.
–Det här betyder att det är oerhört viktigt att vi tar till en större försiktighetsmarginal när vi beslutar om hur mycket det ska vara tillåtet att fiska, säger projektledaren Sofia Wikström. Det är också viktigt att vi fortsätter att följa förändringar i Östersjöns miljö genom en långsiktig miljöövervakning och att vi anpassar vårt nyttjande av havet när förutsättningarna ändras, avslutar Sofia Wikström, projektledare för forskningsprojektet
Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov.
Kunskap och metoder för att bedöma kumulativa miljöeffekter på Östersjöns ekosystem
Kontakt
Sofia Wikström, projektledare, BalticCAT 08-16 17 91, sofia.wikstrom@su.se
Kari Stange, forskningssekreterare Naturvårdsverket, 010-698 12 86, kari.stange@naturvardsverket.se
Bengt Fjällborg, utredare, Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 60 60, bengt.fjallborg@havochvatten.se
Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 076-495 50 41, anneli.nivren@naturvardsverket.se