Färre och mindre fiskar i fjällsjöarna
2024-11-12 NYHET Våra fjällsjöar har blivit alltmer näringsfattiga sedan slutet av 1980-talet – samtidigt som fjällsjöarnas omnejd fått en frodigare vegetation. Detta påverkar den biologiska produktionen i fjällsjöarna, visar forskningsprojektet REFINE.
Forskningsprojektet REFINE har haft som syfte att undersöka hur olika faktorer påverkar fjällsjöar. Resultaten visar i huvudsak att näringsämnen som kväve, fosfor och kol binds upp i den omgivande allt grönare fjällvegetationen. Det gör att fjällsjöarna får en minskad tillrinning av fosfor och kväve
– Minskade koncentrationer av viktiga näringsämnen begränsar fotosyntesen i sjöarna och därmed den biologiska produktionen. Brist på kväve gynnar fotosyntetiserande cyanobakterier, som har en förmåga att fixera luftens kväve, över alger. Men cyanobakterier utgör en sämre födoresurs för betande djur och kan producera toxiner, vilket i slutändan kan ha negativ effekt på fiskproduktionen. Igenväxningen av fjällen minskar också fjällvandrares upplevelse av det storslagna landskapet, säger professor Willem Goedkoop vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Denna förändring mot sämre tillgång till föda, tillsammans med ett varmare klimat, medför en långsiktig förändring av bottnarnas ekosystem av insektslarver och andra ryggradslösa djur som lever av alger och mikrober. Forskarna pekar även på att bottenlevande cyanobakterier kan få en ökad utbredning när sjöarna värms upp.
– När det finns mindre att äta blir fiskarna inte bara färre, de växer inte till full storlek heller. Om den negativa utvecklingen för fisken fortsätter kan vi förvänta oss att sportfiskare väljer bort fjällsjöar som tidigare varit goda fiskesjöar. Det går framför allt ut över ortsbefolkningen som får minskade inkomster av fisketurism och sämre möjligheter att fiska själva, säger Ulrika Stensdotter, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov.