Uppdaterade riktlinjer för skyddsjakt ökar möjligheterna att skydda tamdjur och hundar
2024-03-22 PRESSMEDDELANDE Naturvårdsverket har tagit fram uppdaterade riktlinjer som gör att skyddsjakten blir ett verktyg som kan utnyttjas bättre. De kommer att användas som stöd för länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt på varg, lo och björn.
−Beslut om skyddsjakt på stora rovdjur ska kunna fattas vid färre dokumenterade angrepp än i dagsläget. Uppdateringen av Naturvårdsverkets riktlinjer ska bidra till att färre rovdjursangrepp sker på tamdjur och hundar, säger enhetschef Carl-Johan Lindström.
De nya riktlinjerna ersätter de tumregler som Viltskadecenter vid Sveriges lantbruksuniversitet tog fram 2006. Naturvårdsverket kommer under våren att föra in uppdateringen i Naturvårdsverkets befintliga riktlinjer för beslut om skyddsjakt på stora rovdjur.
Skyddsjakt efter färre angrepp än tidigare
Riktlinjerna utformas så att skyddsjakt kan beslutas baserat på hur stor sannolikheten är för ytterligare angrepp i området. Det motiverar att nivån för när skyddsjakt kan beviljas efter angrepp på får och get sänks – från fyra angrepp i befintliga tumregler till två angrepp i området under en 12-månadersperiod. På motsvarande sätt bör skyddsjakt kunna beviljas efter två angrepp på hund. I ett flertal angivna situationer, främst när andra förebyggande åtgärder redan gjorts, anger de uppdaterade riktlinjerna att skyddsjakt kan beviljas efter ett angrepp.
Särskilda riktlinjer ska gälla för invandrade vargar
Skyddsjakt på invandrade vargar behöver undvikas i möjligaste mån, eftersom de tillför genetisk variation och minskar inaveln. Kraven på att finna andra lämpliga lösningar ställs högre i de fallen. Det krävs enligt riktlinjerna fler dokumenterade angrepp för att det ska beslutas om skyddsjakt på en invandrad varg.
Riktlinjerna är ett stöd för länsstyrelserna
Riktlinjerna om antalet angrepp kan inte omsättas med automatik i länsstyrelsernas beslut. Beslut om skyddsjakt förutsätter att ett flertal andra aspekter och villkor är beaktade och uppfyllda. Länsstyrelserna måste se till att rovdjursarten är livskraftig på lång sikt och att inte jakten äventyrar detta. Därför är det viktigt att se skyddsjakt som en av flera förebyggande åtgärder.
Allvarlig skada kan bedömas olika beroende på område
I lagstiftningen används begreppet ”allvarlig skada”. I särskilt sårbara områden, med exempelvis hög täthet av fårbesättningar, i skärgårdar eller områden med fäbodbruk, kan detta uppstå redan efter ett angrepp av varg. Det gör att ett beslut om skyddsjakt där skulle kunna fattas redan i det skedet, om omständigheterna i övrigt talar för en hög sannolikhet för ett nytt angrepp och möjligheterna för förebyggande åtgärder är sämre.
De uppdaterade riktlinjerna kan påverka vilka saker som prioriteras när viltskadeanslaget fördelas. Till exempel bör möjligheterna att höja bidragen för rovdjursavvisande stängsel och skyddsväst för hund analyseras närmare.
Naturvårdsverket har tagit in synpunkter vid uppdateringen
För uppdateringen av riktlinjerna har Viltskadecenter vid SLU tagit fram ett underlag på Naturvårdsverkets uppdrag. Synpunkter har inhämtats från länsstyrelserna och Nationella rovdjursrådet, där lantbrukar-, jägar- och miljöorganisationer ingår.
Redovisat regeringsuppdrag
Uppdateringen är ett uppdrag från regeringen. Det Naturvårdsverket redovisar idag till Regeringskansliet är hur myndighetens riktlinjer ska uppdateras.
Kontakt
Carl-Johan Lindström, enhetschef, viltförvaltningsenheten, 010-698 15 75, carl-johan.Lindstrom@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se