Mängden livsmedelsavfall minskar för långsamt

2024-03-18 PRESSMEDDELANDE Naturvårdsverkets senaste statistik visar att det i Sverige slängdes 117 kg fast livsmedelsavfall per person under 2022. Livsmedelsavfallet uppstår i alla led i livsmedelskedjan. Det är en minskning med 3 procent mellan 2020–2022 men takten behöver öka.

 – Livsmedelsavfallet ska minska med minst 20 procent per person från 2020 till 2025, hittills har vi sett en minskning på bara tre procent. Det går för långsamt och nu behöver fler göra mer om vi ska nå etappmålet säger Christina Anderzén, handläggare Miljögifts- och avfallsanalysenheten på Naturvårdsverket.

Fortsatt minskning i hushållen

Hushållen står nu för 48 procent av det totala livsmedelsavfallet i Sverige. Trenden fortsätter åt rätt håll och det fasta livsmedelsavfallet uppgick till 56 kg per person och år, vilket är en minskning både i total mängd och per person. 

En del av livsmedelsavfallet är matsvinn, alltså livsmedel som hade kunnat ätas men som slängs i onödan. Det ligger nu på 15 kg per person och år. En större del av livsmedelsavfallet är oundvikligt, såsom skal och annat som inte är tänkt att ätas. Ytterligare 18 kg matsvinn som utgörs av mat- och dryck hälls i avloppet 

Frukt och grönt står för en tredjedel av livsmedelsavfallet från butikerna

Från matbutiker har livsmedelsavfallet minskat betydligt de senaste två åren. Livsmedelsavfallet från butiker motsvarar 9 kg per person och år, vilket utgör sju procent av det totala livsmedelsavfallet. Frukt och grönt står för en tredjedel, vilket är den största delen av livsmedelsavfallet. Andra stora varugrupper som slängs är mejerivaror som utgör 17 procent och bröd som utgör cirka 15 procent av livsmedelsavfallet. Kött och chark utgör tillsammans cirka 16 procent av livsmedelsavfallet från matbutiker.

Bättre statistik synliggör förbättringspotential inom industrin

En ny undersökning i livsmedelsindustrin visar att nästan sex gånger mer livsmedelsavfall uppkommer jämfört mot vad som beräknats tidigare år. Det betyder dock inte att det är mer som kasseras, utan att statistiken har blivit mer komplett. Uppgifterna baseras nu på självrapporterade uppgifter från branschen och är mer i linje med den EU-gemensamma definitionen över livsmedelsavfall. Den nya statistiken är också uppdelad på olika branscher som till exempel kvarnar och bagerier eller kött- och charkbranschen. Livsmedelsavfallet från industrin motsvarar 29 kg per person och år samt utgör nu 25 procent av det totala livsmedelsavfallet. 

Att statistiken har förbättrats visar bättre den potential som finns inom livsmedelsindustrin att nyttja råvaror på ett mer resurseffektivt sätt och var nya innovationer skulle kunna göra störst nytta. 

Något ökade mängder från restauranger, skolor, förskolor och sjukhus

För restauranger och hotell visar statistiken att det har skett en viss ökning men den är osäker eftersom pandemin både påverkat resultatet och haft betydelse för sättet att beräkna livsmedelsavfallet. Ökningen inom det som kallas offentliga måltider är betydligt mindre 2022. Under 2022 kom nio procent av det totala livsmedelsavfallet från restauranger och hotell och tre procent från mat som serveras inom den offentliga sektorn.  

Något minskande mängder avfall från jordbruket och fisket

Primärproduktionen, det vill säga jordbruk och fiske, står för 7 procent av det totala livmedelsavfallet och motsvarar nio kg per person i Sverige. Det är en minskning med ett kg per person sedan året innan. Samtidigt utgör livsmedelsavfall en mindre del av det totala svinnet i jordbruket. Mycket klassas inte som avfall utan räknas som så kallade livsmedelsförluster, till exempel blir djurfoder eller kasseras och hanteras på gården.  

Naturvårdverket tar årligen fram livsmedelavfallstatistik för rapportering till EU samt uppföljning av det nationella etappmålet. Sammantaget, i hela samhället, ska livsmedelsavfallet enligt etappmålet minska med minst 20 procent per person från 2020 till 2025.

Produktion och konsumtion av livsmedel har stor påverkan på klimatet och miljön. Livsmedelskonsumtionen stod 2021 för 29 procent av hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. En del blir inte mat utan förloras istället mellan produktion och konsumtion eller i konsumentledet. Genom att minska matsvinnet i alla led utnyttjas resurserna effektivare och den totala miljöbelastningen minskas. Alternativt kan mer mat produceras med mindre klimat- och miljöpåverkan per enhet.

Uppkommet livsmedelsavfall fördelat på de olika leden i livsmedelskedjan.
Uppkommet livsmedelsavfall fördelat på de olika leden i livsmedelskedjan. 

Mer att läsa om livsmedelsavfall, matavfall och matsvinn

Kontakt

Naturvårdsverket ansvarar för statistiken: Christina Anderzén, Miljögifts- och avfallsanalysenheten, 010-698 14 24, christina.anderzen@naturvardsverket.se

Livsmedelsverket ansvarar särskilt för konsumentinformation: Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40, press@slv.se

Jordbruksverket ansvarar särskilt för livsmedelsförluster: Karin Lindow, 070-814 37 07, karin.lindow@jordbruksverket.se 

Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Matsvinn är livsmedel som har producerats som mat men som av olika anledningar inte går vidare i livsmedelskedjan och äts upp av människor. 

Livsmedelsavfall är alla livsmedel, både fasta och flytande, som har blivit avfall. Med avfall menas alla föremål eller ämnen som en innehavare vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Livsmedelsavfall är en juridisk term definierad av EU och utgörs dels av tidigare ätbart matsvinn och icke ätbara delar såsom skal, ben och kaffesump. Livsmedelsavfall kan uppstå i alla led i livsmedelskedjan och behandlas vanligtvis genom rötning, kompostering eller förbränning.  

Livsmedelsförluster är ett begrepp som används när råvaror och livsmedel har producerats i syfte att gå till humankonsumtion men inte går vidare i livsmedelskedjan. 

Matsvinnsbegrepp (pdf)

Matavfall är biologiskt nedbrytbart avfall som främst består av livsmedel. Matavfall är det ord som används vid instruktioner för källsortering. Begreppet används vid uppföljning av etappmålet för ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall. I den kontexten omfattar begreppet matavfall även biologiskt nedbrytbart köksavfall som papperspåsar och blommor, utöver livsmedelsavfall.