Lägre referensvärde för varg möjligt men ställer ökade krav
2024-06-20 NYHET Naturvårdsverket har analyserat hur Sverige skulle kunna sänka referensvärdet för varg till mellan 170 och 270 individer. En sänkning förutsätter bland annat invandring av vargar och en utveckling av förvaltningen. Ett referensvärde i lägre delen av intervallet innebär ett större biologiskt och juridiskt risktagande jämfört med idag.
Naturvårdsverket redovisar idag regeringsuppdraget att analysera hur referensvärdet för varg i Sverige skulle kunna vara inom ett intervall på 170–270 individer. I uppdraget har inte ingått att ta fram eller lämna förslag på ett nytt referensvärde. Befintligt referensvärde på 300 individer gäller fram till nästa rapportering till EU:s art- och habitatdirektiv, senast i juli 2025.
Naturvårdsverket bedömer att vargens referensvärde skulle kunna vara inom ett intervall på 170–270, under förutsättning att:
- i genomsnitt 2–3 invandrade individer med östligt ursprung etablerar sig i populationen varje tioårsperiod,
- födslotal och dödlighet i populationen inte försämras jämfört dagens nivåer,
- det bedrivs en, i relation till nivån i referensvärdesspannet, allt ökande grad av ytterligare individbaserad och mer resurskrävande vargförvaltning, avseende bl.a. genetisk provtagning och analys som grund för beslut.
Referensvärdet bedöms kunna vara i den lägre delen av intervallet under följande ytterligare förutsättningar:
- övervakning och förvaltning av populationen blir ytterligare mer individbaserad, inkluderande utökad genetisk provtagning och analys som underlag för olika typer av förvaltningsbeslut om till exempel jakt, märkning och flytt,
- att Sverige, genom en implementering av ett sådant referensvärde i vargförvaltningen, är beredd till ett större biologiskt risktagande jämfört med idag,
- att Sverige, genom rapportering av ett sådant referensvärde och genom en implementering av det i vargförvaltningen, är beredd till ett större juridiskt risktagande jämfört med idag.
– De juridiska riskerna gäller dels att en negativ populationstrend skulle kunna hota vargens gynnsamma bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet och därmed försvåra möjligheterna till aktiv förvaltning genom jakt, dels det överträdelseärende avseende licensjakt som EU-kommissionen fortfarande har öppet mot Sverige, säger Mona HansErs, chef viltanalysenheten på Naturvårdsverket.
En utökad övervakning och mer individbaserad vargförvaltning bedöms medföra ökade kostnader. Bland annat kan behoven att flytta vargar öka, vilket är komplext, resurskrävande och kontroversiellt. Mer individbaserad förvaltning kan också försvåra förutsättningarna för att få till stånd snabba förvaltningsbeslut om till exempel skyddsjakt. Behovet av en mer individbaserad förvaltning skulle på sikt eventuellt kunna minska om den svenska vargstammens inavelsgrad minskar.
Mer om hur uppdraget har genomförts
Naturvårdsverkets redovisning bygger på resultatet av de vetenskapliga analyser som två internationella forskare anlitats för att ta fram. Forskarnas analyser har under hösten 2023 genomgått en granskning av fyra andra forskare och forskargrupper.
Naturvårdsverkets analys utgår också från EU:s vägledning för rapportering till art- och habitatdirektivet, vilken anger att en livskraftig vargpopulation inte bara kan ses som att risken för utdöende undviks. I direktivets definition av gynnsam bevarandestatus poängteras artens långsiktiga utbredning och antal, samt att arten fortsätter att vara en livskraftig del av dess naturliga habitat.
Slutredovisning: Regeringsuppdrag att utveckla vargförvaltningen
Redovisning med bilagor (se under rubriken Uppdrag om analys av referensvärde)
Kontakt:
Mona HansErs, chef Viltanalysenheten, 010-698 14 20