Nya projekt om vildsvinsjakt och flerartssystem i förändring
2024-02-15 NYHET Sveriges klövvilts- och rovdjurspopulationer förändras i storlek och utbredning. Två av de nya viltforskningsprojekt som Naturvårdsverket finansierar ska bidra till bättre kunskap om interaktioner mellan arterna.
Naturvårdsverket har beslutat att bevilja medel till sex viltforskningsprojekt med start 2024. De delar på totalt 18 172 000 kronor för perioden 2024-2026.
Det ena projektet om flerartsförvaltning genomförs inom ramarna för Skandinaviska björnprojektet och tittar bland annat på interaktioner mellan arter vid överlappande habitatanvändning. Det andra, Bytets perspektiv i rovdjurssystem i förändring, fokuserar på hur klövviltet beter sig vid predation.
Båda projekten tar avstamp i en samlad pågående forskningsinsats i brandområdet i Ljusdal i Hälsingland, där flera forskarlag tittar på hur olika arter interagerar och påverkas av varandra. Där kan för första gången björn, varg, älg och kronhjort, märkta med GPS-halsband, studeras samtidigt.
– Utmaningarna med flerartsförvaltning är en prioriterad fråga i Naturvårdsverkets Strategi för svensk viltförvaltning 2022-2029. Vi behöver till exempel utveckla nya metoder för att kunna hantera effekterna av interaktion mellan fler arter på bästa sätt. De här två projekten om interaktioner mellan rovdjur och klövvilt bidrar med kunskap till det arbetet, säger Anders Lundvall, forskningssekreterare på Naturvårdsverket.
Övriga forskningsprojekt som får forskningsmedel ur Viltvårdsfonden genom Naturvårdsverket handlar om hur vildsvinens beteende påverkas av olika former av jakt, om avskjutningsstatistik, om gäss och svanars påverkan på våtmarker och om isotopanalys för att förstå klövviltets val av foder.
Beviljade forskningsanslag 2024
Who let the dogs out: Hur påverkas vildsvin av jakt?
Kontaktperson: Giorgia Ausilio, Sveriges lantbruksuniversitet.
Anslag: 3 337 000 kronor för perioden 2024-2026.
Läs mer om "Who let the dogs out? Hur påverkas vildsvin av jakt?"
Ny metod för mer exakta avskjutningsdata
Kontaktperson: Göran Bergqvist, Svenska jägareförbundet.
Anslag: 4 387 000 kronor för perioden 2024-2026.
Gäss och svanars påverkan på våtmarkers ekosystem
Kontaktperson: Gunnar Gunnarsson, Högskolan i Kristianstad.
Anslag: 1 832 000 kronor för perioden 2024-2026.
Läs mer om "Gäss och svanars påverkan på våtmarkers ekosystem"
Skandinaviska björnprojektet: Björnens predation och interaktion med andra arter
Kontaktperson: Jonas Kindberg, Sveriges lantbruksuniversitet/NINA.
Anslag: 4 647 000 kronor för 2024-2026.
Läs mer om "Skandinaviska björnprojektet: Björnens predation och interaktion med andra arter"
Bytets perspektiv i rovdjurssystem i förändring
Kontaktperson: Wiebke Neumann, Sveriges lantbruksuniversitet.
Anslag: 2 997 000 kronor för 2024-2026.
Läs mer om "Bytets perspektiv i rovdjurssystem i förändring"
Isotopanalys för förståelse av klövviltets val av foder
Kontaktperson: Robert Spitzer, Sveriges lantbruksuniversitet.
Anslag: 972 000 kronor för 2024.
Läs mer om "Isotopanalys för förståelse av klövviltets val av foder"
Fakta: Viltvårdsfonden
- Naturvårdsverket finansierar forskning med medel ur Viltvårdsfonden till stöd för en hållbar förvaltning av vilt. Forskningen ska ha hög vetenskaplig kvalitet och relevans och den ska komma till praktisk användning i arbetet med vilt och jakt vid myndigheter och organisationer.
- I Naturvårdsverkets viltforskningsstrategi för 2021-2026 har följande forskningsområden prioriterats:
– Viltekologin och viltförvaltningens komplexitet: flerartsförvaltning, konflikt och samarbete samt storskaliga systemförändringar.
– Verktyg och praktik inom viltförvaltningen: utveckling, test och kvalitetssäkring av övervakningsmetoder, teori och modellering, värdering och förebyggande av skador samt effekter av förvaltningen. - Viltvårdsfondens medel byggs upp av den statliga viltvårdsavgift som alla som jagar i Sverige ska betala. Regeringen delar varje år ut pengar ur fonden till myndigheter och organisationer som hanterar jakt- och viltfrågor, bland annat till Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Kontakt
Anders Lundvall, forskningssekreterare, 010-698 12 27, anders.lundvall@naturvardsverket.se