Stor satsning på forskning om ekosystembaserad akvatisk förvaltning

Från både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har forskning om att förvalta akvatiska ekosystem med ett helhetsperspektiv efterfrågats, liksom kunskap för att utveckla den praktiska förvaltningen av sälarterna och storskarv. 

Kunskapen förväntas bli ett viktigt stöd för myndigheter och andra samhällsaktörer i arbetet med att utveckla förvaltningen. Resultaten från forskningen förväntas komma till direkt nytta i förvaltningsarbetet.

Projekten som har fått pengar:

• Projektet REEFS vid Naturhistoriska riksmuseet ska undersöka kallvattenkorallernas roll och ekologiska funktion i det marina skyddsområdet Bratten med olika grad av mänsklig påverkan.
• RiSe-Gen, även det vid Naturhistoriska riksmuseet, ska utveckla genomiska verktyg för övervakning, kartläggning och långsiktig förvaltning av vikarpopulationen i Östersjön.
• Ett projekt vid Linnéuniversitetet ska studera sälars och skarvars påverkan på kustnära fiskpopulationer i Kalmarsund och Blekinge.
• Högskolan i Halmstad ska utveckla genetiska eDNA-metoder för att förbättra förvaltningen av lax- och öring populationer.
• Uppsala universitet vill kartlägga den genetiska strukturen hos sill och strömming i Östersjön för att förbättra förvaltningen av dessa bestånd.
• Göteborgs universitet ska undersöka effekterna av jaktkvoter och jaktens struktur på gråsäl och knubbsäl för att balansera mänskliga intressen med bevarandet av sälpopulationer och minska konflikten mellan sälar och fiskenäringen.
• ClimePlan, vid Sveriges lantbruksuniversitet, ska utveckla dynamiska modeller för att säkra konsekvensbedömningar i havsplanering mot klimatförändringar med hänsyn till samspelet mellan arter.
• Umeå universitet ska analysera storskaliga födovävsprocesser, som till exempel produktionen av växt- och bakterieplankton, i Bottniska viken med hjälp av 30-åriga tidsserier från svensk miljöövervakning.
• Ett projekt vid Stockholms universitet ska utforska hur konflikter mellan olika intressen inom akvatisk förvaltning kan användas som katalysatorer för positiv dialog och innovativ förvaltning.
• SLU ska analysera knubbsälars födoval och påverkan på fiskbestånd för att minska konflikterna med fiskenäringen i Skagerrak och leda till en balanserad ekosystemförvaltning.

För en ekosystembaserad akvatisk förvaltning (Naturvårdsverket.se)

Miljöforskningsanslaget används för att finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete.

Instruktioner för sökande (Naturvårdsverket.se)

Karin Hansen, forskningssekreterare forskningsenheten, Naturvårdsverket,
010-698 13 28, karin.hansen@Naturvardsverket.se