Matsvinnet minskar inte, visar Naturvårdsverkets statistik
2024-12-11 NYHET Det slängdes 122 kg fast livsmedelsavfall per person i Sverige under 2023. Det visar den senaste statistiken från Naturvårdsverket. Livsmedelsavfallet uppstår i alla led i livsmedelskedjan. Varken den totala mängden livsmedelsavfall eller livsmedelsavfall per person har minskat sedan 2020 utan ligger mer eller mindre på samma nivå. En minskning syns dock fortsatt i handeln.
– Etappmålet i miljömålssystemet är att matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent räknat per person från 2020 till 2025. Det är en stor omställning som ska åstadkommas på fem år. Tyvärr visar statistiken att vi efter tre år inte ser någon minskning säger Christina Anderzén, handläggare på resurseffektivitetsenheten på Naturvårdsverket.
Ingen minskning uppvisas längre i hushållen
Hushållen står nu för 50 procent av det totala livsmedelsavfallet i Sverige, det fasta livsmedelsavfallet från hushållen uppgick till 60 kg per person och år. En större del av livsmedelsavfallet är skal och annat som inte är tänkt att ätas.
En del av livsmedelsavfallet är matsvinn, alltså livsmedel som hade kunnat ätas men som slängs i onödan. Det ligger nu på 16 kg per person och år. Här finns den stora potentialen till minskning i hushållsledet.
Ytterligare 18 kg matsvinn som utgörs av mat- och dryck hälls i avloppet och räknas inte in i det totala livsmedelsavfallet. Även här finns det stor potential att minska klimatavtrycket då en stor andel av det flytande matsvinnet består av olika mejeriprodukter och kaffe.
Trenden påverkas av reviderade siffror över livsmedelsavfall från hushåll 2021 och 2022. Från att tidigare ha visat en svag minskande trend ser hushållen ut att stå för stabila mängder livsmedelsavfall sedan 2020. Denna data bedöms som mer tillförlitlig än tidigare beräkningar, eftersom underlagsdata från plockanalyser som visat sig felaktig har rensats bort för åren 2021 till 2023.
Matsvinnet minskar i butik
Från matbutiker har livsmedelsavfallet minskat betydligt de senaste tre åren. Livsmedelsavfallet från butiker motsvarar 8 kg per person och år, vilket utgör 6 procent av det totala livsmedelsavfallet. Frukt och grönt står för en tredjedel, vilket är den största delen av livsmedelsavfallet.
Andra stora varugrupper som slängs är mejerivaror som utgör 17 procent och bröd som utgör cirka 16 procent av livsmedelsavfallet. Kött och chark utgör tillsammans cirka 14 procent av livsmedelsavfallet från matbutiker.
Ökade mängder från restauranger och hotell
Ny undersökning av restaurangbranschen pekar på att mängderna ökat stort sedan pandemin och är betydligt större än vad som beräknades innan pandemin. Livsmedelsavfallet från restaurang och hotell motsvarar 11 kg per person och år, vilket utgör 9 procent av det totala livsmedelsavfallet.
Liksom för hushåll som utgörs livsmedelavfallet endast delvis av matsvinn och Naturvårdsverkets undersökningar visar att den mat som slängs i restauranger ofta är fullt ätbar. Icke ätbara delar som skal och ben utgör då en mindre andel, jämfört med motsvarande andelar från hushållen.
Uppgången efter pandemin påverkas genom att flertalet av de som var permitterade under 2020 åter var i tjänst och att antalet gästnätter ökade mellan åren. Uppgifter om antalet anställda används för uppräkning till nationell statistik.
Vad behöver vi göra för att närma oss målet?
Livsmedelsavfallet behöver minskas i alla led för att vi ska nå det nationella etappmålet. Inte bara hos hushållen där potentialen främst ligger i minskning av matsvinnet, utan i alla led.
Handlingsalternativen för minskat matsvinn är dock olika. I livsmedelsindustrin behövs bland annat teknikutveckling och även innovation för bättre nyttjande av restprodukter, medan det i handeln och restaurang krävs strategier, planering och nya affärsmodeller som innebär att mindre mat behöver slängas i den egna verksamheten men också för att förebygga matsvinn i produktion och hos konsument.
I hushållen bör bättre planering av inköpen samt mod att titta, lukta eller smaka på maten kunna förebygga mycket matsvinn.
Varför är det här viktigt?
Naturvårdverket tar årligen fram livsmedelavfallstatistik för rapportering till EU samt uppföljning av det nationella etappmålet. Sammantaget, i hela samhället, ska livsmedelsavfallet enligt etappmålet minska med minst 20 procent per person från 2020 till 2025. Målet är satt mot målet i Agenda 2030 om ett halverat matsvinn globalt.
Produktion och konsumtion av livsmedel har stor påverkan på klimatet och miljön. Livsmedelskonsumtionen stod 2021 för 29 procent av hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. En del blir inte mat utan förloras istället mellan produktion och konsumtion eller i konsumentledet. Genom att minska matsvinnet i alla led utnyttjas resurserna effektivare och den totala miljöbelastningen minskas. Alternativt kan mer mat produceras med mindre klimat- och miljöpåverkan per enhet.
Läs mer
Kontakt
Christina Anderzén, handläggare, resurseffektivitetsenheten,
010-698 14 24
christina.anderzen@naturvardsverket.se