Luftkvaliteten i Sverige förbättras – men utmaningar kvarstår

Luftkvaliteten påverkar människors hälsa och är kopplad till sjukdomar som hjärt- och lungsjukdomar samt cancer. Naturvårdsverkets statistik för utsläpp av luftföroreningar för 1990 till 2023 visar att den nedåtgående trenden för de flesta luftföroreningar fortsätter och utsläppen minskar. Exempelvis har utsläppen av fina partiklar (PM2,5), svaveldioxid, polyaromatiska kolväten (PAH) och sot mer än halverats sedan 2005, framför allt tack vare minskade utsläpp från småskalig uppvärmning, från industrin och från vägtrafiken. Trots framstegen så fortsätter Sverige att överskrida EU:s krav om minskade utsläpp av ammoniak som skulle ha uppfyllts redan 2020. 

–  Sverige har generellt en god luftkvalitet men det finns fortfarande områden där vi behöver göra mer. Det är särskilt viktigt att vi minskar utsläppen från trafiken, industrin och jordbruket. Det är avgörande för att vi ska nå våra nationella miljömål och internationella åtaganden, säger Maria Ullerstam, enhetschef på Luftenheten, Naturvårdsverket. 

Det är inte bara i Sverige som utsläppen minskar. Inom EU har utsläppen för många luftföroreningar minskat kraftigt mellan åren 2005 och 2022. Utsläppen av svaveldioxid minskat med drygt 80 procent och kväveoxider har minskat med 50 procent. 

Framstegen återspeglas i en förbättrad luftkvalitet. I Sverige är halterna av luftföroreningar lägre än miljökvalitetsnormernas nivåer i nästan hela landet. Trots de minskade utsläppen kvarstår utmaningar. Inom EU har man nyligen antagit ett nytt luftkvalitetsdirektiv som kommer att leda till skärpta miljökvalitetsnormer. Samtidigt är de kommande normerna mindre ambitiösa än WHO:s riktvärden och Sveriges miljömål Frisk luft.

– Vi har gjort stora framsteg, men för att nå en luftkvalitet som är helt trygg för människor och miljö krävs ytterligare insatser. Vårt mål är att alla i Sverige ska kunna andas ren luft året om, säger Maria Ullerstam.