Klimatmålen nås inte med befintliga beslut och åtgärder

Sverige når inte de nationella klimatmålen, varken på kortare eller längre sikt. Avståndet till det nationella 2045-målet är sammantaget omkring 22 miljoner ton koldioxidekvivalenter utan kompletterande åtgärder, och 11 miljoner ton om kompletterande åtgärder används fullt ut. 

-Vi ser starka styrmedelsbeslut på EU-nivå och ett tydligt ledarskap för grön omställning inom näringslivet. Däremot krävs ytterligare politiska beslut för minskade utsläpp i Sverige om vi ska kunna nå klimatmålen, säger Stefan Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning. 

Avståndet till målen är något mindre jämfört med förra årets scenarier, även om skillnaden är liten. Investeringsstöd i kombination med EU:s utsläpphandelssystem bidrar till att industrin fortsätter att ta steg som sänker utsläppen. EU-besluten inom Fit for 55 om exempelvis koldioxidkrav på bilar, skärpningar av EU:s utsläppshandelssystem, det nya handelssystemet ETS 2 och styrmedel för sjöfart och flyg är viktiga för att nå målen och slår igenom i resultatet. 

Sänkningen av reduktionsplikten och skattesänkningen på fossila drivmedel bidrar till att utsläppen bedöms öka med 3–4 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 2023 och 2024 och förändringen höjer även nivån på utsläppen åren därefter. Övriga nationella beslut som tillkommit under det senaste året beräknas endast bidra till små reduktioner, som bara till mindre del motverkar denna utsläppsökning. Med utgångspunkt från detta blir avståndet till det svenska 2030-målet 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter utan kompletterande åtgärder, och 3 miljoner med kompletterande åtgärder.

-Transportsektorn har stor påverkan på Sveriges utsläpp, säger Eva Jernbäcker, klimatanalytiker på Klimatavdelningen. För att landets EU-åtagande ska vara inom räckhåll fram till 2030 behöver användningen av fossil diesel och bensin minska, och takten i elektrifieringen av vägtransporterna behöver öka. 

Möjligheterna att klara av Sveriges åtaganden i markanvändningssektorn i EU fram till 2030 har försämrats enligt årets scenarier, bland annat på grund av antaganden om lägre skogstillväxt. Dessa bedömningar är dock särskilt osäkra.