Ny kunskap och uppdaterad förvaltningsplan för storskarv

2023-11-28 NYHET Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har nu lämnat in delar av det regeringsuppdrag som myndigheterna har tillsammans. Det handlar om en kunskapssammanställning om storskarvens ekologi och roll i ekosystemet samt en reviderad nationell förvaltningsplan.

Regeringen har efterfrågat en uppdaterad förvaltningsplan som kan bidra till mindre negativ påverkan på fiskbestånd och färre skador på redskap och fångster inom fiskerinäringen. Arbetet med att sammanställa kunskap och identifiera eventuella kunskapsbrister om storskarvens roll i ekosystemet och dess effekter på fiskbestånden har gjorts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) efter överenskommelse med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Den sista delen av regeringsuppdraget som är en längre forskningsstudie av storskarvens predation och födosök redovisas senare.

Förvaltningsplanen utgör vägledning till länsstyrelserna

En stor del av ansvaret för förvaltningen av storskarv ligger hos länsstyrelserna. Det innebär att förvaltningsplanen i första hand är tänkt att fungera som en vägledning för länsstyrelsernas arbete kring frågor som rör förvaltningen. Exempelvis genom att fungera som ett kunskapsunderlag vid skyddsjaktsbeslut och vid framtagandet av regionala förvaltningsplaner. 

– Förvaltningen av storskarv är till stor del ett regionalt arbete och länsstyrelsernas medverkan vid revideringen har varit avgörande för förvaltningsplanens utformning. En förhoppning finns också att länsstyrelserna i samverkan med andra berörda aktörer ska kunna utarbeta lokala förvaltningsstrategier och målsättningar med hjälp av förvaltningsplanen säger Nils Mårtenson, handläggare på Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

Skyddsjakt – ett viktigt verktyg för att begränsa storskarvens påverkan

Bestämmelserna i EU:s Fågeldirektiv innebär att endast skyddsjakt på storskarv är möjlig och att formella möjligheter att införa allmän jakt på storskarv saknas. Skyddsjakt på storskarv kan genomföras under vissa förutsättningar, exempelvis för att skydda särskilt känsliga fiskbestånd eller för att förhindra skada på fiskeredskap. Ett beslut om skyddsjakt tas av länsstyrelserna. Skyddsjakt kan vara effektivt både direkt, genom att man reducerar antalet storskarvar som gör skada men också indirekt, genom att jakten har en viss skrämseleffekt. 

I många fall nyttjas inte besluten om skyddsjakt fullt ut, vilket gör att effekten kan bli mindre än vad som initialt avsågs. En stärkt samverkan mellan skadedrabbade, markägare och jägare kan förbättra förutsättningarna för skyddsjaktens genomförande. Exempelvis genom att sammanföra de som drabbats av skador med de som har ett intresse av att bedriva jakt efter storskarv.

Storskarven kan påverka känsliga och hotade fiskbestånd negativt

Fiskpopulationer påverkas av en rad olika faktorer och det är svårt att separera effekter från storskarv från annan påverkan. Generellt verkar påverkan från storskarv på fiskpopulationer vara små i friska välmående ekosystem. Påverkan syns mer tydligt på lokala, redan hotade och svaga fiskbestånd. Skarvens påverkan är områdesspecifik och regional kunskap och uppföljning är avgörande för att identifiera områden som särskilt bör skyddas från negativ påverkan av storskarv. 

– Vi har knappt friska och välmående akvatiska ekosystem längre, än mindre starka fiskbestånd. Runt om i landet pågår väldigt mycket arbete med att freda områden från påverkan från fiske under hela året eller delar av året för att öka fiskbeståndens storlek. I andra områden återställer man lekområden och vandringsvägar och gör kostsamma projekt för att fiskbestånden ska få större möjligheter till överlevnad. Från mitt perspektiv är det självklart att begränsa även storskarvens påverkan i områden som är särskilt värdefulla för fiskens reproduktion och fortlevnad”, säger Martin Karlsson, enheten för fiskereglering vid Havs- och vattenmyndigheten.  

Här finns redovisningen av regeringsuppdraget

Kontaktpersoner

Naturvårdsverket: Nils Mårtenson, handläggare, Viltförvaltningsenheten, Nils.Martenson@Naturvardsverket.se, 010-698 16 03

Naturvårdsverket har ansvar för den nationella förvaltningen av storskarv och för den nationella förvaltningsplanen för storskarv. 

Havs- och vattenmyndigheten: Martin Karlsson, utredare Fiskeregleringsenheten, martin.karlsson@havochvatten.se, 010-698 62 42 

Havs- och vattenmyndigheten har inte ansvar för förvaltningen av storskarv men har varit behjälpliga med underlag kring storskarvens påverkan på fisket och fiskresursen.