Allt fler vilda gäss i Sverige - men kanadagåsen är ovanligare än du tror

De senaste tio åren har vissa gåsarter ändrat sina flyttvägar. Spetsbergsgässens flyttväg går nu även över Sverige i stället för som tidigare endast över Norge och de väljer att även häcka på den ryska ön Novaja Zemlja, istället för bara på norska Svalbard. En möjlig förklaring är de pågående klimatförändringarna och fördelaktiga temperaturer för reproduktion på den ryska ön. De förändrade flyttvägarna kan också bero på ökad konkurrens mellan de olika gåsarterna, då antalet gäss ökar generellt.

Även gäss som vanligtvis flyttar söderut från Sverige över vintern uppvisar förändrade flyttmönster. Undersökningar med sändarförsedda grågäss visar att gäss från de sydligaste delarna av Sverige numera ofta övervintrar i Sverige och Danmark. De som däremot befinner sig längre norröver flyttar fortfarande ner till Tyskland och Holland under vintern. Även sädgässen övervintrar numera i större utsträckning i Sverige.

Det är svårt att uppskatta exakt hur många gäss som skjuts per år i Sverige, en viktig anledning är att en stor del av gåsjakten bygger på frivillig rapportering. Av rapporteringen framgår att det skjuts cirka 30 000 grågäss per år. Det är allmän jakt under höst och vinter på grågås och skyddsjakt för att skydda grödor året om. För vitkindad gås finns endast skyddsjakt.

Vid jakt på gäss används ofta gåsfigurer för att locka gässen ut på ett fält, så kallade bulvaner eller vettar. Gäss är skygga fåglar, därför används kamouflerande klädsel eller gömslen där jägaren kan sitta gömd. För att jägaren ska kunna avge säkra skott är det viktigt att få gässen på så nära håll som möjligt. Vid all jakt efter gäss måste man medföra en hund som kan hitta nerskjutna fåglar.

Tamgåsen har sedan länge en plats på det svenska matbordet, särskilt i landets södra delar och i samband med Mårten Gås den 10 november. Vildgås kan också med fördel hamna på matbordet men är inte lika tillgänglig för vanliga konsumenter. Köttet är näringsrikt med en låg andel mättade fetter och är rikt på järn.

Bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersättningar för skador av fåglar på jordbruksgrödor har ökat de senaste åren. Ersättningar utbetalade för betesskador uppgick till cirka 15,4 miljoner kronor 2022.

Det finns några viktiga anledningar till att skadorna ökar. Dels har gässen ökat i Sverige och vi ser fler gäss på jordbruksmark än tidigare. En viktig anledning till det är att det blivit vanligare att odla vintergröna grödor, som är näringsrik föda för gässen.

Gäss måste äta stora mängder föda för att få i sig nog med näring. De äter mer proteiner under höst och vår och mer energirika växter på vintern. De flesta jordbruksgrödor är mer energirika än gässens naturliga föda, och därmed ett smartare val ur gåsens perspektiv.

Forskning visar att de flesta skador som orsakas under höst och vinter kan kompenseras av växterna. Däremot har växterna svårare att kompensera för betesskador som uppkommer under våren, och kan därför leda till mer omfattande skador för jordbruket. Lantbrukare och länsstyrelser lägger ner mycket arbete på att förebygga skador. Främst med olika typer av skrämselåtgärder, men även genom att locka fåglarna till områden där de får äta. För detta kan lantbrukarna få bidrag från länsstyrelsen, det går också ta hjälp av särskilda skrämselkonsulenter.

1. Vitkindad gås
2. Grågås
3. Sädgås
4. Kanadagås
5. Bläsgås
6. Spetsbergsgås
7. Prutgås
8. Fjällgås
9. Rödhalsad gås

Malin Åhl, handläggare, Naturvårdsverket, 010-698 16 75,  malin.ahl@naturvardsverket.se

Per Risberg, handläggare, Naturvårdsverket, 010-698 17 34, per.risberg@naturvardsverket.se