Naturvårdsverket satsar på nya DNA-metoder för miljöövervakning

Naturvårdsverket har finansierat åtta forskningsprojekt med fokus på utveckling och tillämpning av nya DNA-metoder för miljöövervakning och miljöforskning. Nu presenteras den första slutrapporten inom satsningen. 

−Metodutveckling inom DNA-forskningen ger nya möjligheter för miljöövervakningen. Resultaten från alla projekten kommer presenteras på Miljöövervakningsdagarna i september med goda möjligheter för dialog mellan forskningen och aktörer inom miljöförvaltningen, säger Kari Stange, forskningssekreterare på Naturvårdsverket.

Jorden innehåller oräkneliga bakterier, svampar, alger, maskar och andra organismer, vilket är en förutsättning för livet på jorden. Ett sätt att mäta hur jorden mår har traditionellt varit att räkna antalet daggmaskar. Men att bara räkna antalet synliga daggmaskar är ett trubbigt verktyg för att ta reda på hur jorden mår. 

Sekvenser av särskilda DNA-markörer (så kallade streckkoder) kan användas för identifiering av arter, och till och med organismernas DNA-spår i naturen (så kallad miljö-DNA) kan vara tillräckliga för att avslöja vilka arter som lever tillsammans i en viss miljö. För att detta ska fungera krävs dock referenssekvenser. Någon måste först ha analyserat den specifika DNA-profilen för varje art. Att få alla svenska arter bestämda på detta sätt kommer att ta lång tid, men i detta projekt har forskarna fokuserat på gördelmaskar (Clitellata, en klass bland ringmaskarna). I djurgruppen ingår de ikoniska daggmaskarna och iglar, men också hundratals mindre arter. Gördelmaskar har viktiga funktioner i framför allt nedbrytningen av organiskt material. Syftet med projektet har varit att sammanställa virtuella bibliotek av DNA-streckkoder