Ny forskningsrapport lyfter vikten av älgens foder och geografiskt anpassad förvaltning
2023-05-29 PRESSMEDDELANDE En viltförvaltning som anpassas efter geografiska skillnader och som tar hänsyn till ekosystemets alla klövviltsarter har större chans att nå uppsatta mål. För att undvika betesskador på tall är mängden övrigt foder – inte minst ljungväxter – en avgörande faktor. Det är några av slutsatserna i en stor forskningssatsning som Naturvårdsverket finansierat.
De senaste decennierna har Sveriges klövviltsarter ökat både i antal individer och i utbredning. Där älg och rådjur tidigare dominerade finns i dag ofta såväl dov- och kronhjort som vildsvin. Det är en förändring som ställer nya krav på viltförvaltningen. För en ökad kunskap om de utmaningar som följer med ett komplext klövviltsystem har Naturvårdsverket genom Viltvårdsfonden finansierat två sexåriga forskningsprojekt, Governance och Beyond Moose, som nu avslutas.
– Förvaltning av vilt och skog står högt på Naturvårdsverkets och andra myndigheters agenda, och det handlar ofta om avvägningar mellan olika mål. Forskningsresultaten är värdefulla både på kort sikt i pågående regeringsuppdrag kring vilt och skog och i den kommande nationella förvaltningsplanen för älg, samt på längre sikt när förvaltningen nu rör sig från enarts- till flerartsförvaltning, säger Urban Johansson, handläggare Viltanalysenheten, Naturvårdsverket.
Fokus på hela klövviltsamhället
I den gemensamma slutrapporten ger forskarna förslag på avvägningar mellan olika ekosystemtjänster – till exempel viltkött och rekreation å ena sidan och fibrer och mat från skog och grödor å andra sidan.
– När vi påbörjade arbetet inom Beyond Moose diskuterades flerartsförvaltning som koncept, men många var tveksamma. I dag upplever jag att alla inom viltförvaltningen ser betydelsen av att fokusera på både fodertillgången och hela klövviltsamhället, säger Fredrik Widemo, Sveriges lantbruksuniversitet och en av författarna bakom rapporten.
Rekommendationer till viltförvaltningen
Några av forskarnas rekommendationer:
- För att minska skadorna på tall: Säkerställ god tillgång till annat foder, framför allt ljungväxter.
- När fler arter av klövvilt gör att konkurrensen om ljungväxter ökar leder det till att älgen äter mer tall.
- Förutsättningarna för viltförvaltningen ser olika ut i olika delar av landet och kan anpassas efter dessa i större utsträckning än i dag.
- Stärk samverkan mellan olika nivåer i förvaltningen.
- Utvärdera de övervakningsmetoder som används i dag, till exempel älgbetesinventeringen. Viltkameror har visat sig användbara i försök.
- Landets älgförvaltningsgrupper behöver utveckla strategier för samverkan och problemlösning.
– Ledamöterna i älgförvaltningsgrupperna behöver stöd för att hantera inte bara ekologiska utmaningar utan också det sociala samspelet i en grupp med motstridiga intressen. Det kan till exempel handla om kompetensutveckling i processledning och om utbildning i såväl ekologiska som sociala aspekter av viltförvaltningen, säger Camilla Sandström, Umeå universitet.
Kontakt
Urban Johansson, vilthandläggare, Naturvårdsverket, 010-698 11 33, urban.johansson@naturvardsverket.se
Fredrik Widemo, universitetslektor, Sveriges lantbruksuniversitet, 090-786 81 40, 076-139 10 40, fredrik.widemo@slu.se
Camilla Sandström, professor, Umeå universitet, camilla.sandström@umu.se, 090-786 64 50, 070-219 63 44
Anneli Nivrén, presschef, Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se