Invasiva arter riskerar ta över i Sveriges natur när klimatet förändras

Med ett varmare klimat förändras förutsättningarna för livet i naturen. Förutom att främmande växter och djur som tidigare inte trivts på våra breddgrader nu får möjlighet att överleva och frodas, påverkas också de arter som finns här sedan länge. Generellt kan man konstatera att arter som vanligtvis förknippas med södra Sverige nu sprider sig allt längre norrut. Blomsterlupin, parkslide och mördarsnigel är några av de främmande arter som ökar i norra halvan av landet och där ett varmare klimat kan bidra till att de får enklare att etablera sig permanent. Det kan få svåröverskådliga konsekvenser för den biologiska mångfalden. 

För den som har trädgård är det viktigt att ha koll på vad som spirar i rabatterna, och hur eventuella invasiva växter ska hanteras. För vissa räcker det långt att slå av blommorna innan de sätter frö, till exempel blomsterlupin och kanadensiskt gullris, medan andra, som vresros och jätteloka behöver grävas upp med rötterna. Parkslide som riskeras att triggas i gång när man bekämpar den ska man helst låta vara, om man inte absolut måste göra något åt den. Några invasiva växter är inte ens tillåtna att ha i trädgården, utan måste enligt lag tas bort. 

Eftersom det är olika åtgärder som gäller för olika växter är det bäst att läsa på innan man gör något så det inte blir fel. Gemensamt för alla invasiva växter är att växtavfallet från dem inte får slängas i naturen. Det ska helst packas i dubbla plastpåsar och slängas på anvisad plats vid återvinningscentralen. Risken för spridning är som störst just vid hantering och transport. Är man osäker på var man ska göra sig av med växtavfallet, kan man vända sig till sin kommun och fråga. 

När många så här års söker sig ut i naturen ökar risken för att invasiva växter sprids från plats till plats. Därför är det viktigt att kunna känna igen olika arter och veta hur de ska hanteras, samt att rapportera fynd av de invasiva djur och växter man stöter på. Det är av stor betydelse för att myndigheterna ska kunna övervaka utbredningen på olika håll i landet. 

En bra tumregel är att inte röra invasiva växter överhuvudtaget – och absolut inte flytta dem eller ta med dem hem. Kontakten kan nämligen räcka för att få med sig frön eller växtdelar som sätter fart på spridningen. Vissa invasiva växter är också giftiga, som till exempel jätteloka. Om man har gått igenom ett område där invasiva växter finns, ska man stanna upp och borsta av sig eventuella frön, innan man vandrar vidare. Det är särskilt viktigt innan man ska besöka naturreservat, nationalparker och andra känsliga naturmiljöer. Vet man med sig att man sett en invasiv art, växt eller djur, kan man rapportera det till invasivarter.nu. Det är alltid bra att skicka med foto av arten. 

De vanligast förekommande växterna och djuren som klassas som invasiva främmande arter finns på

Vanligaste invasiva främmande arterna du kan stöta på i naturen eller i din trädgård

Här finns till exempel jätteloka, jättebalsamin, vresros, blomsterlupin, parkslide och många andra växter. Några av dem är förbjudna att ha och sprida. Ett av de invasiva djur som ställer till det mest i naturen är mink, som går svårt åt markhäckade fåglar i skärgården. 

Blomsterlupin - finns över nästan hela landet. Blir upp till 120 cm hög, får blå, rosa, vita och lila blommor i klasar. Tips: Plantera den inte. Om du redan har den – ta bort den innan den sätter frö. Gräv upp den, eller slå om det är mycket, och upprepa det i flera år.

Kanadensiskt gullris - finns i mellersta och södra Sverige, Jämtland och hela östkusten. Blir upp till 2 meter hög, får många små, gula blommor i toppen. Tips: Slå av blomställningarna före blomning, eller ta bort hela växten innan den sätter frö. Packa den i säckar vid transport. 

Vresros - finns i södra och mellersta Sverige och längs norrlandskusten, ofta på stränder. Stor, taggig buske med rosa eller vita blommor som bildar nypon. Tips: Slå av blommorna före frösättningen dvs. innan det blir nypon. Gräv upp den med rötterna, innan den hinner växa sig stor och klipp bort rotskott. 

Jättebalsamin - förekommer över nästan hela Sverige. Växten kan bli 2,5 meter hög och bildar täta bestånd. Blommorna är rosa. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt. Tips: Jättebalsamin är lätt att bekämpa. Dra upp den och packa i säckar för transport. Gör det innan den gått i frö, för det orsakar stor spridning. Upprepa flera gånger per säsong. 

Jätteloka - finns i nästan hela Sverige. Kan bli upp till tre meter hög. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt. Tips: Växtsaften kan ge svårartade blåsor så använd skyddsutrustning om du ska bekämpa den. Innan den satt frö – ta bort fröställningarna och kapa eller gräv upp rötterna. Upprepa detta flera gånger per säsong.

Parkslide - finns i södra och mellersta Sverige och vid kusten upp till Norrbotten. Bambuliknande växt som kan bli upp till 4 m hög. Tips: Det saknas fungerande bekämpningsmetoder och risken finns att den kan stimuleras att växa vid bekämpning. Låt den stå om den inte sprider sig. 

Sidenört - finns på ett fåtal platser i landet. Blir 0,2–2 m hög. Den sprids med underjordiska rötter och även med frön. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt. Tips: Dra upp växten för hand. Det är viktigt att få med hela roten. Se till att rotdelar och frön inte blir kvar på platsen.

Gul skunkkalla - finns i södra och mellersta Sverige och växer där det är blött. Är mycket storväxt och kan inte förväxlas med någon annan växt. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt. Tips: Gräv bort växten inklusive rotstammar. Återkom och gör samma sak året därpå. 

Fler invasiva främmande arter och råd om hur de ska hanteras finns på Invasiva arter 

Ulf Larsson, handläggare invasiva främmande arter, 010-698 13 71, 076-115 17 23 (vecka 26-27)

ulf.larsson@naturvardsverket.se

Johan Linnander, handläggare invasiva främmande arter, 010-698 11 46, 076-115 17 10 (v 26-28)

johan.linnander@naturvardsverket.se