Förslag på nationell förteckning över invasiva främmande arter
2023-06-15 NYHET Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) överlämnar till regeringen ett förslag på en nationell förteckning över invasiva främmande arter som ska omfattas av motsvarande förbud som EU-listade arter.
Syftet med en nationell förteckning är främst att aktivt förhindra introduktion, etablering och spridning av invasiva främmande arter som är problematiska ur ett svenskt perspektiv men som inte finns med på EU:s förteckning.
Totalt föreslår Naturvårdsverket och HaV 41 arter till den nationella förteckningen.
- Av dessa är 13 arter landlevande, alla med stor påverkan på de livsmiljöer där de etablerat sig, förklarar Henrik Lange, samordnare för invasiva främmande arter på Naturvårdsverket.
De landlevande (terrestra) arterna som analyseras är följande:
- blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
- sandlupin (Lupinus nootkatensis) - parkslide (Reynoutria japonica)
- hybridslide (Reynoutria x bohemica)
- jätteslide (Reynoutria sachalinensis) - vresros (Rosa rugosa)
- kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)
- sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
- kotula (Cotula coronopifolia)
- spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
- kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
- höstgullris (Solidago gigantea) - mink (Neovison vison tidigare Mustela vison)
Urval av arter
Grunden till urvalet av arterna till den nationella förteckningen är SLU Artdatabankens riskklassificering. Av över tusen riskklassade främmande arter har 257 arter bedömts ha ”hög” eller ”mycket hög” risk för invasivitet.
- Därefter har vi lyssnat på experters utlåtanden, gjort både ekosystemtjänstanalyser och en samhällsekonomisk analys samt hämtat in synpunkter från berörda myndigheter och olika organisationer. Under arbetes gång har vi av olika anledningar uteslutit sådana arter som inte längre sprids av människan eller där en reglering inte skulle tillföra något i praktiken, säger Henrik Lange.
Så ska arterna regleras
Förslaget innebär att de arter som hamnar på den nationella förteckningen som huvudregel ska regleras på samma sätt som arter på EU-förteckningen. Det innebär att arter inte får:
1. föras in i landet,
2. hållas, inte heller i sluten förvaring,
3. födas upp, inte heller i sluten förvaring,
4. transporteras,
5. förmedlas, säljas, eller på annat sätt överlåtas,
6. utbytas,
7. användas,
8. tillåtas reproducera sig, växa eller odlas, inte heller i sluten förvaring, eller
9. släppas ut i miljön.
Flera av arterna är så spridda att de kommer hanteras genom länsvisa hanteringsprogram där bekämpningsmålen beror på hur spridda de är. Förutom arter till en nationell förteckning föreslår Naturvårdsverket och HaV även nödvändiga författningsförändringar.
Vem gör vad?
I förslaget så ansvarar Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten för föreskrifter, hanteringsprogram och tillsynsvägledning för sina respektive ansvarsarter. Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn, beslut och åtgärder på allmän mark. Fastighetsägaren är generellt ansvarig för åtgärder på den egna fastigheten.