Återvätning av dikade våtmarker ökar men inte tillräckligt för att ge en klimateffekt

Förra året återvättes cirka 21 kvadratkilometer utdikad våtmark i Sverige, varav merparten på torvmark. Det är en yta som motsvarar knappt 4000 fotbollsplaner och är en rejäl ökning från året innan. Den beräknade utsläppsminskningen blev cirka 4000 ton koldioxidekvivalenter (netto) för 2022 och tillsammans med insatserna under 2021 innebär det att cirka 6500 ton utsläpp stoppas varje år framöver. 

Minskningen är blygsam i jämförelse med de totala utsläppen från utdikade torvmarker som ligger på cirka 11 miljoner ton varje år i Sverige. Men potentialen är stor. 

– Om vi kan begränsa utsläppen av växthusgaser från dikad torvmark genom återvätning blir det lättare att nå både våra nationella klimatmål och våra åtaganden inom EU för markanvändningssektorn. För att lyckas behöver vi en kraftig upptrappning av återvätningen på rätt marker, säger Emma Bergman, handläggare på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Arbetet med att återväta utdikade torvmarker har utvecklats och nu har en organisation och en kunskapsbas byggts upp på både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen som gör det möjligt att öka takten. 

– För att få större utsläppsminskningar behöver i synnerhet återvätningen av näringsrika torvmarker i södra Sverige öka. I skogen är det specifikt mark som tidigare har varit jordbruksmark som ger störst klimateffekt, förklarar Emma Bergman.

Sveriges våtmarker har påverkats av utdikning de senaste tvåhundra åren. Det tar tid att återställa, och det behövs fortsatt kontinuitet och upptrappning av statliga medel för att alla aktörer i våtmarksarbetet ska ha rätt förutsättningar att kunna satsa, inte bara för markägare med rätt mark, utan även för alla entreprenörer som krävs ute i fält. 

Majoriteten av tidigare års våtmarksarbete har haft andra huvudsyften och fokus på utsläppsminskningar är relativt nytt. Även fortsatt kommer minskade växthusgasutsläpp och ökad biologisk mångfald att behöva samsas om resurserna. Det gör också att återvätningen ger positiva effekter även för andra miljömål.