År 2030 kommer en tredjedel av Sveriges befolkning exponeras för dålig luft

Men fram till 2030 förväntas luftkvaliteten i Sverige bli bättre. Då beräknas 35 procent av befolkningen exponeras för halter över riktvärdena. Det visar en pilotstudie som SMHI och Umeå universitet har utfört på uppdrag av Naturvårdsverket.

– Resultatet i studien kommer vara ett värdefullt bidrag till Naturvårdsverkets fortsatta luftvårdsarbete, säger Maria Ullerstam, som är tillförordnad chef för Luftenheten på Naturvårdsverket.

Tillgången till beräkningsmodeller som kan visa hur stora de kvarvarande problemen är i framtiden är viktigt för att identifiera behov av ytterligare åtgärder och styrmedel. Studien kommer även att vara ett viktigt underlag i pågående förhandlingar inom EU om nya nivåer för gränsvärden för lokal luftkvalitet.

I uppdraget till SMHI och Umeå universitet ingick att beräkna effekter av exponering för luftföroreningar på nationell nivå baserat på modellerade halter av kvävedioxid och små och grova partiklar (PM2,5 och PM10) i regional och urban bakgrund.

Uppdraget är en pilotstudie som är tänkt att bidra till utvecklingen av metodiker för uppföljning av Sveriges luftvårdsarbete. Beräkningar har utförts för år 2019 som representerar dagsläget och för 2030 som representerar en förväntad utveckling av luftkvaliteten i Sverige. I studien beräknades cirka 4700 förtida dödsfall under 2019 till följd av luftföroreningar, enligt samma metodik. Till 2030 förväntas en relativt stor minskning av kvävedioxid och en minskning, men inte lika stor, för partiklar.