Sekundära resurser kan vara viktiga för omställningen till en cirkulär ekonomi

2023-02-15 NYHET Det behövs ökad kunskap om sekundära resursers potential för att utvinna kritiska mineral och metaller. Sådan utvinning kan vara en viktig pusselbit i omställningen till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi. Det skriver SGU och Naturvårdsverket i en rapport och presenterar ett antal konkreta förslag till regeringen.

NYHET UPPDATERAD 2023-02-21

Gamla avfallsdeponier från tidigare gruvbrytning och anrikning, till exempel varphögar och sandmagasin, är återigen intressanta på grund av sitt innehåll av metaller. Återvinning av sådant avfall, så kallade sekundära resurser, kan därför vara ett komplement till produktion från primär brytning i gruvor.

Naturvårdsverket har inom uppdraget även sammanställt uppgifter från 13 aktiva gruvverksamheter, i huvudsak från deras avfallshanteringsplaner. I sammanställningen uppskattas gruvavfallen vid gruvverksamheter i drift innehålla bland annat 96 000 ton kobolt och 500 000 ton sällsynta jordartsmetaller och flera förekommer i förhöjda medelhalter. Dessa metaller finns med på EU:s kritiska lista över metaller och mineral som bedöms som betydelsefulla för klimat- och energiomställningen. 

– Mängden sällsynta jordartsmetaller i de här gruvavfallen har vi inte sett sammanställd tidigare. Mängden är en uppskattning, men kan även vara underskattad på grund av analysmetoden och att uppgifter endast fanns för tre av de sällsynta jordartsmetallerna, berättar Ann-Marie Fällman, handläggare miljöskyddsenheten, Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket avser därför, mot bakgrund av sammanställningen, att utveckla vägledning som rör informationen om utvinningsavfall i avfallshanteringsplanerna, i syfte att främja återvinning.

Ett livscykelbaserat kartläggningssystem föreslås 

Förutom att ställa samman uppgifter om de sekundära resurserna från gruvavfall, så har en annan del varit att Naturvårdsverket även tittat på avfall från produkter som innehåller olika metaller och mineral. En förutsättning för en effektiv materialåtervinning från produkter som blivit avfall, är tillgänglig information om flöden av kritiska metaller och mineral i vårt samhälle. Den informationen är idag begränsad. En kartläggning av dessa flöden har gjorts men bristande kvalitet och täckning i den data som finns tillgänglig gör att den övergripande bilden är osäker. 

– För att öka informationen och på sikt kunna bidra till ökad materialåtervinning så föreslår vi därför nu ett livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska råmaterialflöden i samhället. Ett sådant system skulle också kunna bidra i omställningen till en cirkulär ekonomi, avslutar Daniel Berlin, handläggare resurseffektivitetsenheten på Naturvårdsverket.

Förslag för att öka kunskap

Myndigheterna lägger i sin slutrapport fram ett antal förslag för att öka kunskapsbasen om sekundär resurspotential och föreslår bland annat att:

  • SGU får i uppdrag att ta fram kunskap om berggrunden i anslutning till deponier av gruvavfall samt att utveckla geofysiska metoder för att undersöka varphögar.
  • SGU får i uppdrag att färdigställa redovisat utkast till databaskoncept för klassificeringsmetod för sekundära resurser i enlighet med resursklassificeringssystemet UNFC.
  • Naturvårdsverket får i uppdrag att vidare utreda samt genomföra ett koncepttest av ett livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska metaller och mineral för att på sikt kunna skapa säkrare dataunderlag.
  • SGU och Naturvårdsverket får i uppdrag att fortsatt utreda de praktiska och ekonomiska hinder för utvinning ur gruvavfall som identifierats i redovisningen av regeringsuppdraget samt ge förslag på lösningar.

 

Regeringen gav 2021 i uppdrag åt SGU att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära resurser. 

Läs mer om resultaten och förslagen i regeringsuppdraget:

Kontakt

För frågor om aktiva gruvors avfall och avfallets innehåll:
Ann-Marie Fällman, handläggare miljöskyddsenheten, Ann-Marie.Fallman@naturvardsverket.se, 010-698 11 52 

För frågor om kartläggningen av kritiska råmaterialflöden:
Daniel Berlin, handläggare resurseffektivitetsenheten, daniel.berlin@naturvardsverket.se, 010-698 14 35 

Allmänna frågor om regeringsuppdraget:
Erik Stigell, Projektledare, Regeringsuppdragsenheten, Erik.Stigell@Naturvardsverket.se, 010-698 11 81