Utsläppsminskning på 4,4 procent för svenska anläggningar i EU:s utsläppshandel

Industrins utsläpp minskade i genomsnitt med 3,9 procent under 2022 jämfört med 2021. Den största utsläppsminskningen skedde inom kemiindustrin, vilket delvis kan förklaras med att den största anläggningen inom branschen haft underhållsstopp under en period. 

– Utsläppen ökade som förväntat markant under 2021 jämfört med pandemiåret 2020. Vi har för 2022 sett en minskning från 2021, men nivån ligger fortfarande över lägstanivån 2020, säger Roman Hackl, chef på Utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket.

Kriget i Ukraina ledde till höga elpriset, vilket gjorde det mer lönsamt för anläggningar inom el- och fjärrvärmesektorn att producera mer el. Det skedde till exempel på Karlshamnsverket, och andra fossileldade reservkraftanläggningar, som därför väsentligt ökade sina koldioxidutsläpp. Trots detta minskade utsläppen inom el- och fjärrvärmebranschen under 2022 totalt sett jämfört med 2021. En av orsakerna kan ha varit att 2022 var ett varmare år än 2021, vilket påverkat efterfrågan på värme. Utsläppsminskningen från sektorn var 244 000 ton koldioxidekvivalenter jämfört med 2021, vilket motsvarar 6,3 procent.

Jämfört med 2019, året innan pandemin, har utsläppen i svenska delen av utsläppshandeln minskat med 6,6 procent. Sedan 2013 när utsläppshandeln fick sin nuvarande utformning har utsläppen minskat med 12 procent. 

Utsläppen från de svenska anläggningarna inom EU:s utsläppshandel motsvarar cirka 39 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp (utsläppen inom Sveriges gränser). Den preliminära statistiken för Sveriges territoriella utsläpp publicerar Naturvårdsverket i juni.

– I och med att satsningar på fossilfri industri blir verklighet framöver, förväntar vi oss att utsläppen minskar stegvis i betydligt snabbare takt. Utsläppshandelns utformning blir viktig för att skapa lönsamhet i de satsningarna, säger Roman Hackl.

Priset på utsläppsrätter fortsatte att öka under 2022. I genomsnitt låg priset på cirka 79 EUR, med ett högsta pris på 98 EUR. Auktioner av utsläppsrätter gav cirka 39 miljarder EUR till deltagande länder, varav Sveriges intäkt var 283 miljoner EUR, vilket kan jämföras med 222 miljoner EUR föregående år. 

– Den preliminärt överenskomna reformen av utsläppshandelsdirektivet innebär att minskningstakten fördubblas och att fler sektorer omfattas från och med nästa år. Reformerna har redan nu lett till ett ökat pris på utsläppsrätterna, vilket ger anläggningarna som ingår större incitament att minska utsläpp genom att investera i koldioxidsnåla lösningar säger Roman Hackl.

Enligt den preliminära överenskommelsen mellan EU-parlamentet och Rådet kommer sjöfart att inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem från 2024. Därutöver kommer utsläppsminskningstakten att öka så att utsläppen inom EU ETS minskar med 62 procent till 2030 jämfört med 2005, en ny utsläppshandel för byggnader och vägtransporter införs 2027 och den fria tilldelningen av utsläppsrätter för vissa sektorer fasas ut till 2034 samtidigt som gränsjusteringsmekanismen (CBAM) fasas in. Naturvårdverket har överlämnat ett första förslag på författningsändringarna för hur de ändringar som börjar gälla närmast i tid ska regleras nationellt till Regeringskansliet.

Anläggningarna rapporterade sina utsläpp den 31 mars. 

Ytterligare information: Statistik och uppföljning EU ETS

Roman Hackl, enhetschef Utsläppshandelsenheten, 010-698 13 98, roman.hackl@naturvardsverket.se

Jens Månsson, handläggare/analytiker Utsläppshandelsenheten, 010-698 14 98, jens.mansson@naturvardsverket.se

Johanna Nilsson, handläggare/analytiker Utsläppshandelsenheten, 010-698 16 98, johanna.nilsson@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se