Myndigheters utsläpp från tjänsteresor har ökat efter pandemin

Under första halvåret 2022 hävdes restriktionerna kopplade till pandemin. I Naturvårdsverkets redovisning av miljöledningsarbetet år 2022 är det tydligt att resandet då tog fart igen. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor ökade med 170 procent från år 2021 och uppgick 2022 till totalt cirka 91 000 ton. Utsläppen var trots ökningen 35 procent lägre än år 2019.   

– Det var väntat att utsläppen skulle öka efter pandemin. Att de var lägre 2022 än 2019 är positivt, men som det konstateras i den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål 2023 krävs det en dramatisk utsläppsminskning för att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska nås. Det är viktigt att myndigheterna fortsätter utveckla arbetssätt och vidta andra åtgärder för att minska miljö- och klimatpåverkan, säger Björn Risinger, Naturvårdsverkets generaldirektör.

Totalt uppgick de rapporterade koldioxidutsläppen från tjänsteresor, maskiner och övriga fordon till drygt 390 000 ton koldioxid år 2022, en ökning med 20 procent från år 2021. Utsläppen från kategorin maskiner och fordon som används som arbetsredskap, exempelvis för patrullering, tillsyn samt byggnation och anläggning av infrastruktur dominerar och står för cirka 300 000 ton koldioxid. 

Årets rapport till regeringen innehåller en sammanfattning av myndigheternas redovisningar av ett uppdrag i regleringsbreven för år 2022 om minskade utsläpp från tjänsteresor. Enligt uppdraget ska myndigheterna beskriva hur de arbetar för att ta tillvara erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor, och vad de kan göra framåt samt sätta uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. 

Av de rapporterande myndigheterna har 80 procent satt uppföljningsbara mål för resande och den vanligaste målformuleringen innehåller en minskning av koldioxidutsläpp i procent. 

– Många myndigheter har satt mål om att minska koldioxidutsläppen från tjänsteresor med över 25 procent till år 2025 och fortsätter att utveckla både arbetssätt och infrastruktur för digitala möten. Det är viktiga steg i arbetet med att nå de nationella miljömålen och de globala målen för hållbar utveckling, säger Björn Risinger. 

Myndigheterna konstaterar att det har skett en normförflyttning där det har blivit ett förstahandsval att mötas digitalt och man fortsätter att utveckla sina arbetssätt för att minska miljö- och klimatpåverkan. Det finns dock utmaningar, till exempel att anpassa lokaler och teknik för hybridmöten samt att utveckla kompetensen att arrangera och delta i denna typ av möten. Bland möjligheterna lyfts att digitala möten ger arbetsmiljövinster, kostnadsbesparingar samt gör det möjligt för fler, både nationellt och internationellt, att delta i möten.

Redovisningen av miljöledningsarbetet år 2022, som lämnas till regeringen, bygger på 187 statliga myndigheters inrapporterade utsläpp från tjänsteresor, maskiner och transporter, energianvändning samt miljökrav i upphandling. Myndigheterna ska även rapportera hur de uppfyller sina mål för att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan samt hur de har integrerat miljöfrågor i sin verksamhet. För att stödja myndigheterna i miljöarbetet och följa upp positiv och negativ miljöpåverkan finns en miljöledningsförordning. 

Rapporten Miljöledning i staten 2022