Miljömålspriset

För den gröna omställningen av samhället krävs inte bara goda idéer, utan också att idéerna genomförs – och för detta krävs finansiering. På kort tid har en mängd hållbarhetsprojekt blivit verklighet runt om i svenska kommuner och regioner, med hjälp av initiativet Gröna lån som Kommuninvest gjorde för bara sex år sedan. Denna satsning har byggt broar mellan kommunernas ekonomispecialister och miljöspecialister, skapat ömsesidig förståelse och gemensamma prioriteringar, vilket möjliggjort ännu fler projekt som bidrar till att nå Sveriges miljömål.

Kommuninvest är en kommunal samverkan inom finansiering som syftar till att kommuner, regioner och kommunala bolag ska kunna erhålla långsiktigt hållbar finansiering till förmånliga villkor. 2015 introducerade Kommuninvest gröna lån för att finansiera projekt som främjar hållbar omställning, och har sedan dess beviljat cirka 74 miljarder kronor till 431 investeringsprojekt på mer än 160 kommuner och regioner runt om i Sverige. Kommuninvest är idag Sveriges största utgivare av gröna obligationer.

Charlotta har med sin smittande entusiasm och sin förmåga att förmedla budskap på ett målande och medryckande sätt, varit en av de personer som verkligen förflyttat miljö och hållbarhet från att vara perifera frågor till kärnfrågor i svenska företag. Genom att lyfta helheten och inkludera alla miljöaspekter har Charlotta visat en imponerande drivkraft. Hon är en förebild för alla som arbetar med hållbarhetsfrågor.

Charlotta Szczepanowski är chef för hållbarhet och kvalitet på Coop, och även ordförande i Nätverket för Hållbart Näringsliv. Hon har tidigare varit hållbarhetschef på Riksbyggen och brinner för att kommunicera miljö- och hållbarhetsfrågor så att alla förstår. Charlottas mantra "Planeten ska med" handlar om att få med miljöfrågorna i alla beslut som fattas inom företaget.

För att ställa om till ett hållbart samhälle krävs föregångare med mod och initiativkraft att göra det ingen annan har gjort förut. Genom att våga utforska nya kombinationer av fossilfri teknik på ett innovativt och unikt sätt, bryter denna organisation ny mark och visar vägen för andra i sin bransch. Om andra följer deras exempel finns enorm potential att förändra klimatpåverkan i befintlig bebyggelse.

Vårgårda Bostäder AB har valt att testa en unik kombination av ny och fossilfri teknik i renoveringen av ett gammalt miljonprogramsområde. Med hjälp av solceller på taken fångas energi som sedan används i husen. Företaget jobbar för att överskottsenergin från sommaren ska kunna lagras med hjälp av vätgas och därigenom sparas till vintern, när solen inte skiner lika mycket. Ännu återstår flera steg innan lösningen med lagring av vätgas kan bli verklighet, men Vårgårda Bostäder AB är pionjärer genom att försöka implementera denna teknik i full skala.

När det byggs nytt idag är energieffektivitet en självklarhet, men det finns långt fler byggnader som redan är byggda och som drar mycket mer energi än de nya. Därför är ett sådant här projekt ett extra gott exempel, där Vårgårda Bostäder AB visar på möjligheter att göra gamla hus helt självförsörjande med ny och innovativ teknik och därigenom bidra till miljömålet God bebyggd miljö.

Genom att på ett enkelt sätt ta tag i en konkret fråga har Susanna och Andreas på kort tid lyckats skapa konkret förändring genom att just inspirera. Idén att koppla ihop personer med kunskap om tåg och personer som vill resa mer hållbart är genial. Tack vare Tågsemestergruppen och Tågsemesterdagarna har efterfrågan på tågresor ökat så mycket att det redan ger effekt i verkligheten. Susanna och Andreas har verkligen visat kraften som finns i inspiration!

Susanna Elfors och Andreas Sidkvist är skaparna av Facebook-gruppen "Tågsemester", som växt i rekordfart och bidragit till att skapa så stor efterfrågan på tågresor att stora resebolag nu återinfört tågcharter i sina utbud, nattåg till Europa får en renässans och resebyråer som bokar tågresor blir nerringda med bokningar. I Tågsemestergruppen möts personer som vill resa med tåg men inte vet hur, och personer som har stor erfarenhet och kunskap om linjer och bokningssystem och ger tips och råd. Genom att berätta om sina tågresor inspirerar folk varandra att ta tåget på nästa semesterresa.

De har tagit sig an den enorma utmaningen att förändra den svenska stålproduktionen och göra den helt fossilfri. Med banbrytande nytänk och stort mod har företaget visat att det inte finns några hinder för att tillverka stål med vätgas istället för kol. Förutom att projektet kan förändra svensk ståltillverkning, som står för tio procent av Sveriges växthusgasutsläpp, så har det också potential att sprida tekniken globalt och kapa en väsentlig del av världens klimatpåverkande utsläpp. Initiativet HYBRIT är en föregångare i ordets rätta bemärkelse!

2017 bildade SSAB, LKAB och Vattenfall tillsammans HYBRIT – ett industriellt utvecklingsprojekt med syfte att göra svensk stålproduktion fossilfri. Ståltillverkning står för tio procent av hela Sveriges växthusgasutsläpp, så genom att arbeta för att göra den produktionen fossilfri bidrar HYBRIT till miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

Den nya tekniken innebär att vätgas används istället för kol för att skilja järnmalmen från syret och tillverka stål. Eftersom vätgasen produceras av förnybar el blir koldioxidutsläppen nära noll, och restprodukten blir vatten istället för koldioxid. Resultaten från laboratorieförsöken har varit lyckade och därför går nu HYBRIT vidare och bygger en pilotanläggning i Luleå för att testa tekniken i stor skala. Projektet har på sikt också potential att sprida tekniken globalt och därigenom revolutionera ståltillverkningsbranschen, som står för fem procent av världens växthusgasutsläpp.

Han är en äkta eldsjäl som ägnat sitt yrkesliv åt att främja vattenvård och hållbart skogsbruk. Han kämpar för kommunikationsutveckling och attitydförändring för bra natur- och vattenvård genom dialog med olika aktörer. Genom boken och utbildningsprojektet Skogens vatten har han samlat och utbildat skogsägare i hur ett skogsbruk kan bedrivas på ett sätt som också bevarar livsmiljöerna i vattendrag och sjöar. Lennart Henriksons arbete har inspirerat och gjort stor skillnad för utvecklingen av svenskt skogsbruk i samklang med naturen.

Lennart Henrikson är ekolog och har doktorerat på biologiska effekter av försurning och kalkning av sjöar och vattendrag. Genom att utbilda och inspirera markägare att bedriva ett hållbart skogsbruk med metoder som tar hänsyn till djurlivet i skogens sjöar och vattendrag har han bidragit till att bevara livsmiljöer för hotade arter, som till exempel flodpärlmusslan. I sina föreläsningar och utbildningar förmedlar han forskningsbaserad information på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt.