Sverige behöver agera proaktivt inom EU

Naturvårdsverket bedömer att några områden är särskilt angelägna för Sverige att prioritera inom EU-samarbetet: klimat och luft, biologisk mångfald, havsmiljö samt resurseffektivt och giftfritt samhälle. För att vi ska kunna nå våra nationella miljömål är det särskilt viktigt att driva på för att begränsa klimatpåverkan och begränsa förlusterna av biologisk mångfald. Inom det internationella samarbetet är insatserna inom ramen för klimatkonventionen, konventionen om biologisk mångfald samt avfalls- och kemikaliekonventionerna mycket högt prioriterade. Att begränsa plastens miljöproblem är nära kopplat till dessa områden och de kommande förhandlingarna om ett globalt avtal mot plastföroreningar bör också prioriteras.

EU:s klimatpolitik fungerar för allt fler länder som en pådrivare. EU har sedan den förra fördjupade utvärderingen av miljömålen gjordes 2019 skärpt sina utsläppsmål och antagit en klimatlag. Till 2030 ska nettoutsläppen minska med åtminstone 55 procent jämfört med 1990 och EU ska senast 2050 vara klimatneutralt. För att uppnå målen krävs ytterligare förändringar i EU:s klimatlagstiftning utifrån EU-kommissionens förslag, ”Fit for 55-paketet”. Lagstiftningen har i stora delar färdigförhandlats under 2022 och väntas formellt antas under 2023. Den nya lagstiftningen kommer innehålla ökade ambitionsnivåer och starkare incitament på flera områden. Att anta denna lagstiftning är centralt för klimatarbetets utveckling och har stor inverkan även på luftkvaliteten, då inte minst elektrifiering inom transportsektorn gynnar frisk luft. Sverige och EU bör inom klimatkonventionen, bilaterala och multilaterala samarbeten samt andra internationella fora driva på för att länder ska öka sina ambitioner och åtaganden för att minska sina utsläpp. Sverige behöver även fortsatt bidra med stöd till länder som har lägre kapacitet på klimatområdet, bland annat genom kunskapsstöd att genomföra Parisavtalets regelverk. Sverige verkar internationellt för att klimatåtgärder genomförs på ett sätt som inte förstärker orättvisor eller ojämlikhet.

Luftkvalitet är en viktig fråga, inte minst för att öka förutsättningarna för länder i Europa att närma sig ett EU-medlemskap. Sverige behöver därför fortsatt stötta länder att uppnå en förbättrad luftkvalitet. Sverige bör vara ett föredöme genom att agera aktivt inom EU och globalt genom Luftvårdskonventionen för att framtida direktiv och protokoll ytterligare ska skärpa kraven på utsläppsminskningar.

Naturens förmåga att fånga upp koldioxid och bevara växthusgaser i mark och hav måste bevaras och stärkas. Robusta ekosystem är också avgörande för att förse världens samhällen med råvaror, livsmedel, rent vatten, motståndskraft mot klimatförändringar och många andra nyttor. Men ekosystemens livskraft och variation är hotad på många sätt över hela jorden. Det behövs en global kraftsamling för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Sverige och EU bör inom ramen för FN vara pådrivande i de globala förhandlingarna och agera för en ökad takt i genomförandet av bland annat konventionen om biologisk mångfald. Beslutet att anta ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald på konventionens femtonde partsmöte i Montréal i december 2022 har ställt upp nya globala mål för arbetet inom alla samhällsområden som är beroende av och påverkar den levande naturen.

Sverige har ställt sig bakom EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030 och bör fortsatt verka för att alla berörda politikområden används fullt ut för att uppnå målen inom EU:s miljöpolitik.

I de regionala havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar samt inom genomförandet av EU:s miljödirektiv bör ambitionen för att minska utsläpp av föroreningar höjas. Föroreningar innefattar bland annat övergödande ämnen och farliga ämnen men även skräp och undervattensljud. Ambitionen i arbetet med att skapa förutsättningar behöver öka. Möjligheterna för livsmiljöerna på bottnarna att leverera ekosystemtjänster och åtgärdsarbetet kring hotade arter och livsmiljöer behöver stärkas liksom förvaltningen av skyddade områden i sammanhängande nätverk. Arbetet med utveckling mot grönare sjöfart genom minskade utsläpp, alternativa bränslen och ökad säkerhet behöver fortsätta liksom arbetet för att minska mängden marint skräp. Sverige bör bidra till att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i våra omgivande hav, bland annat genom att vara drivande för att stärka fiskpopulationerna inom EU.

För att nå miljökvalitetsmålen behövs en resurseffektiv hantering av material, ämnen och varor i hela livscykeln, särskilt vad gäller hållbar produktion och konsumtion samt hållbar utvinning och användning av naturresurser. Plast, avfallshantering, utsläppsregister och cirkulär ekonomi är viktiga frågor där Sverige kan bidra med kunskap till andra länder.

Sverige fortsätter att verka för att stärka EU:s industriutsläpp-, kemikalie-, produkt- och avfallslagstiftningar så att de styr mot giftfria och resurseffektiva kretslopp. EU-kommissionens nya förslag på förordning om ekodesign för hållbara produkter väntas bidra till denna omställning. Sverige bör verka för initiativ inom EU som kan motsvara funktionen hos ett substitutionscentrum, som ska kunna ge en bild av alternativa ämnen och tekniska lösningar. Internationellt bör Sverige driva att särskilt farliga ämnen i större utsträckning omfattas av befintliga konventioner eller nya ramverk som exempelvis att få till stånd det nya globala ramverket för kemikalier och avfall.

Informationskraven om farliga ämnen i varor behöver stärkas i syfte att underlätta en säker hantering av varor och material samt en säker och ökad materialåtervinning. Särskilt farliga ämnen bör fasas ut och riskerna med andra farliga ämnen minska. Sverige bör ta en ledande roll i genomförandet av Baselkonventionen och i förhandlingarna av det globala avtalet om plastföroreningar med fokus på att minska uppkomsten av avfall, hållbar avfallshantering och för att uppnå en hållbar plastanvändning genom hela livscykeln.

Sverige bör genom de internationella samarbetena fortsätta att bidra till effektiva miljöförvaltningar genom att bidra till kapacitetsutveckling i det bilaterala, multilaterala och globala arbetet. Det är också fortsatt viktigt att stödja andra länder i arbetet med att genomföra Agenda 2030 och att uppnå åtaganden i internationella miljökonventioner. Genom biståndsarbetet bör Sverige bidra till minskad fattigdom, ökad demokratisering och en hållbar utveckling i andra länder. Det internationella arbetet ska även bidra till ökad jämställdhet och jämlikhet.