Storslagen fjällmiljö

Granskad: ‎den ‎14‎ ‎mars‎ ‎2024

Sedan 2017 har åtgärdstakten varit hög tack vare ökade medel till skydd, skötsel och inventering. Där åtgärder genomförs kan man se en positiv utveckling i naturmiljön.

Klimatförändringarna utgör ett allt större hot mot fjällens känsliga miljöer och arter samt renskötseln. De senaste årtiondenas varmare klimat har börjat ge synbara effekter i fjällmiljön och dess ekosystem. Glaciärer och snölegor minskar, träd- och skogsgränser har successivt flyttats uppåt och marktäckningen av risväxter ökar. Därmed har kalfjällsarealen reducerats något. Upphörd hävd, fysisk exploatering, påverkan från terrängkörning och skogsbrukets påverkan är andra faktorer som direkt påverkar fjällområdet och renskötseln. Ett annat problem är bristande inventeringsunderlag beträffande kulturmiljövärden och vissa naturtyper.

Det finns ett stort, i princip sammanhängande, område längs hela fjällkedjan med höga naturvärden. Ingen annan del av Sverige har så stor andel skyddad natur som fjällen, men samtidigt finns det mer natur värd att bevara i fjällen än i flertalet övriga områden. Naturskogarna i det fjällnära området är ett av de få intakta skogslandskap som fortfarande finns kvar i Europa och det är därför även av internationellt intresse att dessa kan bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Fjällområdets ekologiska funktion och stora sammanhängande oexploaterade naturmiljöer riskerar att på sikt kraftigt försämras genom olika anspråk på exploatering.

Generellt sett råder gynnsam bevarandestatus för fjällens naturtyper och arter, med några undantag. De viktigaste negativa påverkansfaktorerna för rödlistade fjällarter är klimatförändringar, igenväxning och exploatering.

För fjällens kulturmiljöer finns fortfarande stora kunskapsbrister och behov av mer resurser till både skydd och skötsel, särskilt för att inte delar av det samiska kulturarvet ska riskera att gå förlorat.

Antalet besök till fjällen är stort och ökar. På flera ställen har ett stort slitage blivit följden. Trots att körning med terrängfordon på barmark är förbjuden enligt lag så är markskador vanliga i fjällen. Terrängkörningen fortsätter att öka, vilket orsakat ökande buller- och slitageproblem. Utöver terrängkörningens påverkan på naturmiljön genom markskador upplevs den även som ett problem av delar av de som idkar friluftsliv i fjällen. Störningar från terrängfordon och annat rörligt friluftsliv påverkar renarnas betes- och kalvningsro, och är ett problem för rennäringen på många håll.

Täckningen av vegetation på kalfjället har ökat något mellan år 2003 och 2020, tack vare skydd, skötsel och inventering
Täckningsgrad av vegetation på kalfjället 2003–2020. Figuren visar täckningsgrad av vegetation på kalfjället (alpin zon) 2003–2020. Källa: Svensk miljöövervakning (NILS-programmet).

Förutsättningarna för att nå målet till 2030

Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet till 2030 bedöms som goda i den nordliga delen av fjällområdet, men i den södra delen av fjällområdet är exploateringen och påverkan större. Trycket på fjällen förväntas öka genom mineralprospektering och provbrytning och ett ökat intresse för att bygga ut vindkraft. Hur detta påverkar förutsättningarna att nå målet till 2030 är osäkert.

Utvecklingen efter 2030

Klimatförändringar utgör en stor osäkerhetsfaktor vad gäller utvecklingen för målet på längre sikt. De förväntas starkt påverka både fjällnaturen och de verksamheter som är beroende av den. Många arter riskerar att försvinna från delar av sitt utbredningsområde. Det behövs samhällsförändringar på lokal, regional och framför allt nationell och global nivå för att lösa problemen som den globala uppvärmningen orsakar i fjällen.

Ytterligare en osäkerhetsfaktor är hur de förväntat ökande markanspråken för gruvdrift och vindkraft i samhällsomställningen mot ett fossiloberoende kommer att påverka förutsättningarna för en storslagen fjällmiljö.

Förändringar av insatser

För att påverka miljömålet positivt och främja fjällens natur- och kulturmiljövärden behövs kraftfulla styrmedel och åtgärder som främjar hävd, hållbart nyttjande av naturresurser samt en hållbar terrängkörning. Hänsynen behöver omfatta inte enbart fjällområdet, utan även området nedom fjällen är av betydelse för utvecklingen i fjällen.

Läs mer