Säker strålmiljö

Delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Stråldoserna till allmänheten från de kärntekniska anläggningarna ligger med god marginal under begränsningsvärdet och uppvisar under de senaste åren en nedåtgående trend eller ligger på en stabilt låg nivå. Allmänhetens exponering för joniserande strålning i miljön bedöms i dagsläget generellt inte vara något miljö- eller hälsoproblem. De medelnivåer som hittills uppmätts för radiovågor indikerar en något uppåtgående trend, men på en nivå som med god marginal underskrider gällande referensvärdesnivåer.

Ett område där situationen i dag inte är tillfredsställande är omhändertagande av radioaktivt avfall. En del typer av radioaktivt avfall saknar behandlingsmetod eller slutförvarslösning, vilket riskerar att radioaktiva ämnen hamnar i miljön. Regeringen har beslutat om tillstånd till att slutförvaret för använt kärnbränsle uppförs och drivs. Regeringen har även beslutat om att tillåta fortsatt och utökad verksamhet vid slutförvaret för kortlivat låg- och medelaktivt radioaktivt avfall (SFR). Förvaret behövs för att bland annat ta hand om drift- och rivningsavfall från kärnkraftverken, men även radioaktivt avfall från till exempel sjukvård och forskning. Den långsiktiga rollfördelningen mellan privata aktörers ansvarstagande och statens ansvar är dock oklar, vilket behöver åtgärdas.

Antalet fall av hudcancer har ökat under lång tid och ser ut att fortsätta att öka, även om ökningstakten minskat något på senare år. Minskad exponering för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall. Enligt enkätundersökningar förbättras attityderna till utseende och att skydda sig i solen, vilket kan bidra till att exponeringen minskar. Detta förväntas minska antalet hudcancerfall på sikt, men eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas dröjer det innan vi ser effekterna. Myndigheten bedömer att arbetet med hudcancerprevention kommer att bidra till ett lägre antal nya hudcancerfall årligen.

Det tillgängliga statistiska underlaget för samtliga typer av hudcancer indikerar att trenden med ökat antal hudcancerfall kommer att fortsätta. För att vända den negativa utvecklingen krävs ökade insatser för prevention och fortsatta årliga analyser av incidenstrender. UV-strålningen som människor exponeras för och ökningen av antalet maligna hudcancerfall beror i första hand på solvanor, vilket är svårt att förändra då det innefattar förändring av värderingar och attityder kring livsstil, utseende och solning. Det finns en fördröjning mellan exponering för UV-strålning och insjuknande i hudcancer, vilket innebär att minskningen i antalet hudcancerfall inte sker direkt efter det att exponeringen för UV-strålning minskat. Det är sannolikt att den nuvarande trenden i attitydförändring på sikt kommer att ha en effekt på hudcancerincidens. Förhoppningen är att den ska ha börjat sjunka efter 2030.

Styrmedel som är beslutade eller planerade för preciseringen om UV-strålning anses vara på plats och på sikt förväntar sig SSM att se resultat av det arbete som genomförs när det gäller hudcancerprevention. Under 2021–2022 genomfördes en revidering av föreskriften SSMFS 2012:5 om solarier och artificiella solningsanläggningar. Tydliga och aktualiserade föreskrifter kommer ytterligare att bidra till att uppnå Säker strålmiljö. Styrmedel för preciseringen om UV-strålning är fortsatt framför allt information och regleringar, såsom allmänna råd och föreskrifter samt utbildning. SSM arbetar med kunskapshöjande insatser och tar bland annat fram riskbedömningar och prioriterade åtgärder baserat på den årliga rapport om aktuell forskning som myndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor tar fram.

Eftersom det saknas en lösning för omhändertagande av allt radioaktivt avfall finns det risk för att radioaktiva ämnen hamnar i miljön och därmed utsätter såväl människa som miljö för oönskad strålning. SSM:s bedömning är att en översyn behöver göras av den långsiktiga rollfördelningen mellan de privata aktörernas ansvarstagande och statens ansvar. Även behovet av ytterligare statliga åtaganden behöver övervägas.

SSM genomförde 2018 ett regeringsuppdrag om den långsiktiga kompetensförsörjningen inom strålsäkerhetsområdet. Utredningen visade att det finns stora behov av kompetens hos alla aktörer under lång tid framöver och att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att Sverige ska kunna fortsätta bedriva verksamheter med joniserande strålning.

Säker strålmiljö – Fördjupad utvärdering 2023 (pdf, stralsakerhetsmyndigheten.se)