Levande sjöar och vattendrag

Granskad: ‎den ‎12‎ ‎december‎ ‎2023

Det görs mycket värdefullt arbete för att förbättra Sveriges vatten. Jämfört med situationen för 50 år sedan har stora positiva förändringar skett i svenska vattenmiljöer.

Havs- och vattenmyndighetens (HaV) fördjupade utvärdering av Levande sjöar och vattendrag visar att:

  • God miljöstatus enligt vattenförvaltningsförordningen är en förutsättning för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås.
  • Genomförandet av den nationella omprövningen av vattenkraftens miljövillkor förväntas bidra till att målet på sikt kan nås. Fysisk påverkan på vattenmiljöerna är fortfarande ett mycket stort problem i hela landet.
  • Det genomförs mycket restaureringsåtgärder för att bland annat återställa vattendrag. Det kvarvarande åtgärdsbehovet är dock stort och genomförandetakten behöver öka.
  • Ett starkt områdesskydd och strandskydd bidrar till att bevara och skydda våra värdefulla sötvattensmiljöer, och skapar förutsättningar för ett aktivt friluftsliv.
  • Samarbete, både nationellt och internationellt, är viktigt för att miljökvalitetsmålet på sikt ska kunna nås.

Fysisk påverkan är fortfarande den främsta orsaken till att sjöar och vattendrag inte uppnår god status. Historiska åtgärder har storskaligt förändrat landskapet och därmed den fysiska miljön i sjöar och vattendrag. I dag tillkommer även ny påverkan genom rensningar, markavvattning, körskador i skogsbruket, urbanisering och flödesregleringar.

Övergödning är också ett stort problem i delar av Sverige, men lokalt har genomförda åtgärder haft positiv effekt på miljötillståndet. Inga svenska ytvattenförekomster uppnår god kemisk status på grund av att kvicksilver och PBDE överskrider gränsvärdena överallt. Endast 53 procent av sjöarna och 34 procent av vattendragen har god eller hög ekologisk status i den senaste statusklassningen enligt vattenförvaltningsförordningen.

Främmande arter är ett problem som har ökat de senaste åren och som förväntas fortsätta att öka. Exploateringen av strandnära områden fortsätter och visar inga tecken på att minska. Det påverkar både den biologiska mångfalden och friluftslivet negativt. Många limniska arter och naturtyper har inte gynnsam bevarandestatus och många arter är rödlistade.

Ungefär hälften av sjöarna och en tredjedel av vattendragen i Sverige har god eller hög ekologisk status
Ekologisk status i sjöar och vattendrag. Kartan visar statusklassning för ekologisk status för sjöar och vattendrag. Statusklassningen är gjord inom vattenförvaltningen tredje förvaltningscykel, 2017–2021. Källa: VISS.

Förutsättningarna för att nå målet till 2030

Trots åtgärder för att förbättra vattenmiljön kommer vi inte att nå målet, och endast en av de elva preciseringarna nås till 2030. De centrala styrmedel som finns i dag förväntas styra i målets riktning, men de är inte tillräckliga för att uppnå det och åtgärdstakten är för långsam. De åtgärder som genomförs kan ha en positiv effekt lokalt, men det räcker inte för att förändra situationen för landet som helhet. En fortsatt negativ miljöpåverkan motverkar också effekten av de åtgärder som genomförs, och leder till att målet inte kan nås.

Utvecklingen efter 2030

För att Levande sjöar och vattendrag ska kunna nås måste också andra miljökvalitetsmål nås, till exempel Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv och Giftfri miljö. Flera beslutade styrmedel förväntas styra i målets riktning och på längre sikt bidra positivt till möjligheten att uppnå målet. En förutsättning för att styrmedlen ska bidra till måluppfyllelsen är att bland annat den nationella planen för omprövning av vattenkraften, vattenförvaltningens åtgärdsprogram, EU:s nya kemikalielagstiftning och EU:s biodiversitetsstrategi genomförs som planerat. Arbetet med att skydda värdefulla sjö- och vattendragsmiljöer förväntas också bidra positivt till måluppfyllelsen efter 2030.

Genomförda åtgärder bidrar också positivt till miljötillståndet på lokal nivå, men eftersom återhämtningstiden i miljön är lång tar det lång tid innan man ser effekten av åtgärderna. Flera hundra års påverkan på och förändring av våra vattenmiljöer kommer att ta avsevärd tid att återställa.

På grund av klimatförändringar och ökade internationella resor och transporter räknar man med att problemen med invasiva främmande arter ökar på längre sikt. Flera av målets preciseringar bedöms bli svårare att nå i och med klimatförändringarna, bland annat God ekologisk och kemisk status samt Ytvattentäkters kvalitet.

Förändringar av insatser

Det genomförs många bra åtgärder, men behovet är mycket stort och det finns ett underskott i genomförandet av både administrativa och fysiska åtgärder. Att öka genomförandetakten är därför avgörande för att målet ska kunna nås på sikt. Det är även viktigt att åtgärder genom tillsyn och prövning stärks, så att tillkommande påverkan begränsas. Det behövs dessutom en bättre uppföljning av åtgärdsarbetet så att man kan se om åtgärderna har förväntad effekt på miljön.

Brist på skötsel och underhåll hotar många värdefulla kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag. Det behövs därför mer medel till skötsel, restaurering och skydd av kulturmiljöer och till ökat kulturmiljöarbete. Ökade rådgivningsinsatser för att minska jord- och skogsbrukets påverkan på vattenmiljöerna är också viktigt.

Läs mer

Hitta vidare