Ingen övergödning

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning är ett ambitiöst mål. Trots att många fysiska åtgärder mot övergödning har genomförts och att ett stort åtgärdsarbete pågår bedömer HaV att målet inte kommer nås till 2030. Det tar tid innan genomförda åtgärder leder till förbättringar i miljön. Det är också en stor mängd ytterligare åtgärder som behöver genomföras för att målet ska kunna nås, och dessa bedöms med dagens styrmedel inte vara möjliga att genomföra till 2030. För flera av preciseringarna har Sverige inte heller ensam rådighet, utan åtgärder behöver genomföras även i andra länder. Bland annat behöver alla länder runt Östersjön nå sina utsläppsmål inom Aktionsplanen för Östersjön för att målet ska kunna nås. Internationellt samarbete är därför nödvändigt.

Utvecklingen av miljötillstånd till 2030 bedömer HaV som neutral. Det är antingen svårt att se entydiga eller generella förändringar i miljötillståndet, eller så tar positiva och negativa förändringar ut varandra. Det är också osäkert vilka effekter vi kan förvänta oss att hinna se av genomförda och planerade åtgärder fram till 2030. För havet visar modelleringar att vi kommer att se förbättringar på längre sikt. Också i inlandsvatten förväntas genomförda och planerade åtgärder att leda till förbättringar i miljön på längre sikt.

Möjligheten till statlig medfinansiering av åtgärder framöver har stor betydelse för hur mycket åtgärder som kommer att genomföras, och därmed på utvecklingen efter 2030. I detta blir politiska prioriteringar och avvägningar mellan samhällsintressen en viktig faktor. Utvecklingen beror också på vad som händer i andra länder, då det inte bara är utsläpp från Sverige som påverkar övergödningssituationen. Klimatförändringarna kan också få stor betydelse för hur övergödningsproblematiken utvecklas på längre sikt. Modelleringar visar att åtgärder mot övergödning får effekt och är viktiga även i ett förändrat klimat.

För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning behöver fler fysiska övergödningsåtgärder genomföras. En förstärkt politisk styrning av vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen med tydliga politiska prioriteringar och övergripande avvägningar mellan olika samhällsmål, exempelvis mellan minskad övergödning och ökad livsmedelsproduktion, kan främja åtgärdsarbetet. Det kan också skapa en tydligare koppling mellan förvaltningsarbetet och den statliga budgetprocessen, vilket kan säkerställa att det tillförs tillräckligt med resurser till åtgärdsgenomförandet.

En stor del av åtgärdsarbetet mot övergödning i Sverige bygger på frivilliga åtgärder, där ekonomiska stöd och bidrag är ett viktigt styrmedel för att stimulera genomförande. Den statliga finansieringen av dessa åtgärder behöver därför motsvara åtgärdsbehovet. Långsiktighet och förutsägbarhet i finansieringen är viktigt för att kunna planera åtgärdsarbetet effektivt, både hos myndigheter och hos verksamhetsutövare. Det är också avgörande för att skapa tilltro till systemet. Det är viktigt med en balans mellan olika typer av åtgärdsmedel, det vill säga medel till fysiska åtgärder, myndigheters resurser och medel till åtgärdssamordning. Åtgärdssamordningen inom LEVA har varit en framgångsrik insats de senaste åren, som bidragit till ökat genomförande av fysiska åtgärder mot övergödning. För att den lokala åtgärdssamordningen ska nå sin fulla potential behöver arbetet fortsätta långsiktigt.

Ingen övergödning – Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2023 (havochvatten.se)