Grundvatten av god kvalitet

Kunskapen om mänskliga föroreningar i grundvattnet ökar successivt. Det är dock mycket svårt att bedöma vilka ämnen som kan orsaka störst problem för grundvattnet i framtiden.

Inom EU pågår samverkan för att ange vilka ämnen som bör uppmärksammas. Utökad övervakning, screeningundersökningar och åtgärder vid förorenade markområden, bedömer Sveriges geologiska undersökning (SGU), bidrar till att kunskapen om föroreningssituationen i grundvattnet i landet kan förbättras betydligt till 2030.

Andra insatser som kan bidra positivt är utökat vattenskydd, en effektiv vattenförvaltning samt att analysmetoder för att upptäcka nya föroreningar nu utvecklas snabbt. I åtgärdsarbetet behöver hanteringen av växtskyddsmedel och gödsel bli säkrare, samt enskilda avlopp förbättras.

Utökad tillsyn av påverkanskällor för grundvatten krävs, exempelvis hur skyddsföreskrifter inom vattenskyddsområden efterföljs. Då nedbrytningen av föroreningar generellt sett sker långsamt i mark och grundvatten så kan det ta mycket lång tid innan miljökvaliteten är uppnådd även om föroreningssituationen är känd och åtgärder utförts.

Antalet kommunala grundvattentäkter med vattenskyddsområden har ökat marginellt mellan år 2008 och 2021
Vattenskyddsområden vid kommunala grundvattentäkter. SGU anser att alla kommunala grundvattentäkter ska ha ett bra skydd. Det är främst de mindre vattentäkterna som saknar skyddsområde. Även om 26 procent av grundvattentäkterna saknar vattenskyddsområde 2021 så produceras enbart 4,8 procent av mängden vatten från grundvattentäkter utan vattenskyddsområde. Källa: Indikatorn Vattenskyddsområden. Data från Vattentäktsarkivet vid SGU och Skyddad natur vid Naturvårdsverket.

Förutsättningarna för att nå målet till 2030

Medvetenheten om att perioder med torka påverkar grundvattentillgången och lokalt kan skapa vattenbrist har ökat på alla nivåer i samhället. Samhällets förståelse för behovet av klimatanpassningsplanering stärks också alltmer. Framöver behövs dock metodutveckling, en längre tidshorisont för planering och regelbundna uppdateringar av prognoser för klimatförändringars grundvattenpåverkan.

Inom olika former av anläggningsverksamhet är behovet av att ha kontroll på grundvattenpåverkan stort. En nödvändig åtgärd är att få betydligt bättre kunskap om alla typer av grundvattenuttag. Även om utmaningarna är stora bedömer SGU att förutsättningarna för större hänsyn till grundvattentillgångar förbättras fram till 2030.

I miljökvalitetsmålet ingår också att bedöma negativ påverkan av utströmmande grundvatten på livsmiljöer i terrestra och akvatiska system. Det gäller både kvalitativa och kvantitativa aspekter. Osäkerheter råder kring bedömning till 2030 då det bland annat behövs bedömningsgrunder och riktade inventeringar för att klargöra problemens omfattning.

Flera faktorer pekar på att trenden med minskat uttag av naturgrus riskerar att brytas inom de närmaste åren. Motstridiga signaler kopplade till framtida användning och behov gör att förutsättningarna för bevarande av naturgrusavlagringar är svåra att förutspå. Bedömningen är dock att den pågående minskningen i uttaget kommer att mattas av fram till 2030.

Utveckling efter 2030

Arbetet med grundvatten kommer med största sannolikhet att vara minst lika aktuellt efter 2030 som i dag. Till stora delar finns i dag kunskap om vad som behöver utföras i arbetet med grundvatten för att uppnå miljökvalitetsmålet på lång sikt. Genomförandetakten är dock alltför långsam inom flera delar av miljökvalitetsmålet. Därför bedömer SGU att långsiktig finansiering av de insatser som sker i dag, och de som föreslås fram till 2030, är den viktigaste faktorn för att nå miljökvalitetsmålet på lång sikt. En helhetssyn på vatten i landskapet bedöms då utgöra grunden inom all vattenplanering.

SGU bedömer att behovet av ballast kommer att öka kraftigt i Sverige under de kommande två decennierna. Därför förväntas trycket öka på naturgrusavlagringarna även efter 2030. Teknisk och strukturell utveckling inom flera användningsområden bedöms visserligen leda till att framtida uttag i allt större uträckning begränsas till specialprodukter. Mot bakgrund av den ökade efterfrågan på ballast är det dock oklart om den tekniska utvecklingen är tillräcklig för att minska det totala uttaget av naturgrus efter 2030.

Förändringar av insatser

Sedan det svenska miljömålssystemet infördes 1999 har förutsättningarna för att skydda och bevara grundvattnet stärkts. Många av de insatser som genomförs behöver fortsätta och även utföras i snabbare takt. Det innebär krav på förstärkta resurser. De fem insatsområden som prioriterats och analyserats i SGU:s rapport för miljökvalitetsmålet är:

  • Uppnå god kemisk och kvantitativ grundvattenstatus.
  • Fler och bättre vattenskyddsområden.
  • Bra vattenkvalitet i enskilda vattentäkter.
  • Bra planering och klimatanpassning för grundvattentillgångar.
  • Minskat och anpassat uttag av naturgrus.

Läs mer

Hitta vidare