Grundvatten av god kvalitet

Medvetenheten om att perioder med torka påverkar grundvattentillgången och lokalt kan skapa vattenbrist har ökat på alla nivåer i samhället. Samhällets förståelse för behovet av klimatanpassningsplanering stärks också alltmer. Framöver behövs dock metodutveckling, en längre tidshorisont för planering och regelbundna uppdateringar av prognoser för klimatförändringars grundvattenpåverkan.

Inom olika former av anläggningsverksamhet är behovet av att ha kontroll på grundvattenpåverkan stort. En nödvändig åtgärd är att få betydligt bättre kunskap om alla typer av grundvattenuttag. Även om utmaningarna är stora bedömer SGU att förutsättningarna för större hänsyn till grundvattentillgångar förbättras fram till 2030.

I miljökvalitetsmålet ingår också att bedöma negativ påverkan av utströmmande grundvatten på livsmiljöer i terrestra och akvatiska system. Det gäller både kvalitativa och kvantitativa aspekter. Osäkerheter råder kring bedömning till 2030 då det bland annat behövs bedömningsgrunder och riktade inventeringar för att klargöra problemens omfattning.

Flera faktorer pekar på att trenden med minskat uttag av naturgrus riskerar att brytas inom de närmaste åren. Motstridiga signaler kopplade till framtida användning och behov gör att förutsättningarna för bevarande av naturgrusavlagringar är svåra att förutspå. Bedömningen är dock att den pågående minskningen i uttaget kommer att mattas av fram till 2030.

Arbetet med grundvatten kommer med största sannolikhet att vara minst lika aktuellt efter 2030 som i dag. Till stora delar finns i dag kunskap om vad som behöver utföras i arbetet med grundvatten för att uppnå miljökvalitetsmålet på lång sikt. Genomförandetakten är dock alltför långsam inom flera delar av miljökvalitetsmålet. Därför bedömer SGU att långsiktig finansiering av de insatser som sker i dag, och de som föreslås fram till 2030, är den viktigaste faktorn för att nå miljökvalitetsmålet på lång sikt. En helhetssyn på vatten i landskapet bedöms då utgöra grunden inom all vattenplanering.

SGU bedömer att behovet av ballast kommer att öka kraftigt i Sverige under de kommande två decennierna. Därför förväntas trycket öka på naturgrusavlagringarna även efter 2030. Teknisk och strukturell utveckling inom flera användningsområden bedöms visserligen leda till att framtida uttag i allt större uträckning begränsas till specialprodukter. Mot bakgrund av den ökade efterfrågan på ballast är det dock oklart om den tekniska utvecklingen är tillräcklig för att minska det totala uttaget av naturgrus efter 2030.

Sedan det svenska miljömålssystemet infördes 1999 har förutsättningarna för att skydda och bevara grundvattnet stärkts. Många av de insatser som genomförs behöver fortsätta och även utföras i snabbare takt. Det innebär krav på förstärkta resurser. De fem insatsområden som prioriterats och analyserats i SGU:s rapport för miljökvalitetsmålet är:

• Uppnå god kemisk och kvantitativ grundvattenstatus.
• Fler och bättre vattenskyddsområden.
• Bra vattenkvalitet i enskilda vattentäkter.
• Bra planering och klimatanpassning för grundvattentillgångar.
• Minskat och anpassat uttag av naturgrus.

Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet 2023 (sgu.se)