God bebyggd miljö

Satsningar på en mer effektiv användning av resurser på nationell nivå, såsom regeringsuppdraget om cirkulär ekonomi i byggandet, och på EU-nivå kan framöver bidra till en snabbare utveckling för målet.

Det finns utmaningar med att skapa en hållbar bebyggelsestruktur i alla delar av landet då förutsättningarna varierar stort i kommuner och regioner. Det görs många kostsamma fel vid byggande och renovering. Det finns stor potential för att minska antalet fel och bidra till bättre inomhusmiljö. En annan utmaning är att använda resurser, inklusive byggnader och mark, i utvecklingen av den byggda miljön på ett mer effektivt sätt.

Kommuner, regioner, länsstyrelser, nationella myndigheter, bygg- och fastighetsbranschen, och fastighets- och markägare finns bland de aktörer som påverkar den byggda miljön. Flera styrmedel styr över planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön. Förutom lagstiftningen, såsom plan- och bygglagen, Boverkets byggregler och miljöbalken, finns det även andra aspekter såsom politiska ställningstaganden och beslut vid planering, aktörernas tillgång till rätt expertis och kunskap, samt ekonomiska resurser.

Det finns många osäkerheter som gör det omöjligt att ge någon rimlig bedömning om utvecklingen för målet bortom år 2030. Förutsättningarna för de flesta preciseringarna har förändrats till följd av de bestående effekterna av pandemin (ökat distansarbete, ökad tillgång till digitala tjänster), prisutvecklingen för energi och varor, tillgången på varor, hushållens köpkraft, med mera. Detta påverkar förutsättningarna för nybyggnation och renoveringar av både byggnader och infrastruktur, samt utvecklingen i utomhusmiljön i stort. Försämrad ekonomi kan leda till att flera åtgärder i den byggda miljön försenas eller inte kommer till stånd.

Utvecklingen kan å andra sidan bidra till att nuvarande normer, arbetssätt och lösningar för god byggd miljö ses över och värderas om. Vilka åtgärder och styrmedel som kommer att införas fram till och efter 2030, samt läget i omvärlden, blir avgörande för hur målet utvecklas i ett längre perspektiv.

Arbetet för en god bebyggd miljö måste präglas av helhetsperspektiv och långsiktighet, eftersom det är många olika aspekter att ta hand om och många olika aktörer som behöver samverka för att driva utvecklingen åt rätt håll.

Tidigare förslag, däribland om att ta fram ramverket för nationell planering och ställa bindande krav på friytor för lek och utevistelse, skulle kunna ge bättre förutsättningar för att nå målet, om de genomförs. Det pågående arbetet om god inomhusmiljö och cirkulär ekonomi i byggandet har också potential att bidra med ny kunskap och vägledning som på sikt skulle kunna bidra med utveckling i rätt riktning på dessa områden.

Det finns behov av att bättre förstå drivkrafter och processer bakom besluten vid planering, och varför ambitioner om hållbar utveckling i planeringen inte efterlevs fullt ut. Det finns även behov av att lyfta blicken mot förvaltningen av den befintliga byggda miljön.

Vad gäller inomhusmiljön så behövs ett bättre samarbete mellan relevanta myndigheter.

God bebyggd miljö – fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet (boverket.se)