Giftfri miljö

Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har förbättrats de senaste åren.

Bedömningen utgår från att åtgärder inom EU:s kemikaliestrategi, och övriga strategier i den europeiska gröna given, till stor del kommer att vara genomförda till 2030. Förutsättningar kommer då finnas på plats för att på sikt, delvis, nå det miljötillstånd som eftersträvas i miljökvalitetsmålet. Bedömningen Nära betyder alltså här Delvis. Trots det förväntas åtgärderna inte hinna få tillräckligt genomslag för att en tydligt positiv utveckling i tillståndet i miljön ska ske till 2030. Det är inte heller säkert att lagstiftningen hinner förebygga kemikalierisker i samma takt som konsumtions- och produktionsökningen skapar dem.

Förutsättningarna för att nå målet till 2030

Utvecklingen av styrmedel och åtgärder som gynnar den förebyggande kemikaliekontrollen har historiskt varit framgångsrik. Halterna av flera särskilt farliga och sedan länge begränsade miljögifter sjunker successivt. Det går exempelvis att se på uppmätta halter i ägg från havsfågeln sillgrissla.

Halterna av organiska miljögifter i sillgrissleägg har minskat med cirka 50 procent mellan år 2000 och 2019
Organiska miljögifter i sillgrissleägg. Halterna av vissa långlivade organiska miljögifter i sillgrissleägg har minskat under de senaste två decennierna. Källa: Naturhistoriska riksmuseet.

För de flesta ämnen saknas det dock kunskap om halter i miljön och trender över tid och vi vet inte alltid vilka av ämnena som är relevanta att leta efter. Det är därför inte möjligt att se någon entydig trend för utvecklingen av tillståndet i miljön.

Just nu finns en unik möjlighet för Sverige och EU att kraftfullt stärka kemikaliekontrollen. EU:s kemikaliestrategi innehåller över åttio konkreta åtgärdsförslag, bland annat för att minska riskerna med hormonstörande ämnen och kombinationseffekter. Den innehåller också förslag om att gruppvis begränsa de skadligaste ämnena för att brett kunna skydda konsumenter och sårbara grupper, till exempel barn.

Användningen av kemikalier inklusive läkemedel ökar i samhället och en allt större del av produktionen sker utanför EU, ofta i länder där lagstiftningen inte ställer lika höga krav. För att minska spridningen av och exponeringen för farliga ämnen är även globala regler och överenskommelser avgörande. Stockholmskonventionen som reglerar utfasning av långlivade organiska miljögifter är av särskild betydelse.

Utvecklingen efter 2030

Även om de föreslagna styrmedlen och åtgärderna finns på plats till 2030, så dröjer det innan åtgärderna ger effekt i form av minskad exponering i samhället. Det kommer också att ta lång tid att nå det miljötillstånd som eftersträvas i Giftfri miljö. Konsumtionen förväntas också att öka liksom den globala handeln med länder vars lagstiftning ställer lägre krav än inom EU.

Omställningen till giftfria och resurseffektiva produkter bedöms bara delvis ha fått genomslag till 2030. Läckaget av farliga ämnen som används i samhället kommer att fortsätta liksom från det stora antal förorenade områden som finns i Sverige. Vissa farliga ämnen bryts ned mycket långsamt eller inte alls i miljön och kan vara farliga för människor och miljö under tiotals eller hundratals år – eller till och med under ännu längre tid efter att ämnena har slutat att spridas.

Förändringar av insatser

De viktigaste styrmedlen för att nå Giftfri miljö riktar sig mot tillverkare av kemikalier och varor eftersom de har ansvar för de produkter som de släpper ut på marknaden.

Stödja genomförandet av EU:s kemikaliestrategi och läkemedelsstrategier

Det pågår ett intensivt arbete inom EU med utgångspunkt i strategierna och det är angeläget att Sverige är aktivt i arbetet. För att lyckas behöver kapaciteten stärkas inom relevanta myndigheter inom EU, men också i Sverige och i övriga EU-länder. Ett arbete som påbörjats är att gruppvis förbjuda eller begränsa farliga kemiska ämnen som är strukturlika eller som har vissa gemensamma egenskaper. På så sätt minskar risken för att ett ämne byts ut eller ersätts av ett annat ämne med likartad risk.

Behov av satsningar på innovation och substitution

Produkter bör designas på ett sätt som minskar beroendet av farliga kemiska ämnen och samma tankesätt bör vara en självklar del i de innovations- och utvecklingssatsningar som görs i samhället. Giftfria produkter är även en förutsättning för en väl fungerande återanvändning och återvinning av material och en giftfri cirkulär ekonomi. Det behövs satsningar för att stimulera utveckling av mindre miljöfarliga läkemedelssubstanser liksom produktionsprocesser. Innovation kan också behövas för att etappmålen om att väsentligt minska användningen av vissa växtskyddsmedel och biocidprodukter ska kunna nås.

Risker med kemikalier behöver hanteras på internationell nivå

Sverige bör fortsätta att arbeta för att bygga upp kapaciteteten i länder med mindre utvecklad kemikaliekontroll. På så sätt minskar spridningen av farliga ämnen globalt men också lokalt. Vi behöver också delta aktivt i arbetet för ett nytt globalt ramverk för kemikalier och avfall. Särskilt fokus bör ligga på att kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper tas fram oavsett i vilket land som tillverkningen sker, och att information om innehåll i material och varor förs vidare i hela leverantörskedjan, inklusive avfallsledet. Fler farliga ämnen behöver omfattas av globala begränsningar.

Läs mer

Hitta vidare