Ett rikt odlingslandskap

Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap handlar om att säkerställa jordbruksmarkens långsiktiga produktionsförmåga och bevara odlingslandskapets natur- och kulturvärden.

Under det senaste seklet har landskapet förändrats på ett dramatiskt sätt till följd av en avsevärd effektivisering av livsmedels- och skogsproduktionen. Utvecklingen har bidragit till en hög produktion och att bevara ett lönsamt svenskt jordbruk.

Det har inneburit att jordbruk läggs ner i områden där lönsamheten är sämre, vilket har lett till att åkrar och betesmarker växt igen. I andra områden har produktionen intensifierats och skördarna ökat över tid. Totalt sett har arealerna åker-, ängs- och betesmark minskat och odlingslandskapet blivit mer enahanda, vilket har försvårat möjligheten att bevara de arter, naturtyper och kulturmiljöer som är beroende av ett mer extensivt jordbruk och gynnas av ett variationsrikt odlingslandskap.

Miljökvalitetsmålet har tolv preciseringar som beskriver vad som ska uppnås. Utvecklingen är positiv eller relativt oförändrad vad  gäller preciseringar om genetiskt modifierade organismer samt delar av växt- och husdjursgenetiska resurser. Läget för flera av odlingslandskapets ekosystemtjänster, åkermarkens tillstånd och friluftslivet bedöms som generellt relativt gott, men inte långsiktigt säkrat. De stora utmaningarna är framför allt kopplade till att vända den negativa utvecklingen för odlingslandskapets natur- och kulturvärden.

Utvecklingen för tillståndet i miljön fram till 2030 bedöms sammantaget som neutral, vilket skiljer från tidigare år då bedömningen varit negativ. Bedömningen är dock osäker eftersom den är beroende av flera svårbedömda omvärldsfaktorer.

Antalet jordbruksföretag har mer än halverat sedan 1975, vilket inneburit att även arealen åkermark har minskat
Jordbrukets utveckling sedan 1975. Jordbrukets utveckling med avseende på åkermark, nötkreatur, jordbruksföretag och företag med nötkreatur sedan 1975. Kurvorna anger andel som finns kvar jämfört med 1975. Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

Förutsättningarna för att nå målet till 2030

Samhällets insatser för att nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap är omfattande. Det handlar om betydande ekonomiska insatser inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) samt juridiska styrmedel. Detta kompletteras med rådgivning och annan kompetensutveckling samt kunskapsuppbyggnad. EU:s satsning på en hållbar tillväxt inom den gröna given med högt ställda miljöambitioner, bland annat inom växtnäring, växtskydd och biologisk mångfald, kommer att förbättra möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet.

Storleksrationaliseringen inom jordbruket mot större men färre enheter bedöms fortsätta, vilket på olika sätt påverkar möjligheterna att nå Ett rikt odlingslandskap. Sammantaget bedömer vi att styrmedlen har en positiv nutida effekt på miljön, men att de är otillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet fullt ut till 2030. Hur väl bedömningen står sig fram till 2030 beror både på jordbrukets fortsatta utveckling och på den alltmer osäkra utvecklingen i omvärlden.

Utvecklingen efter 2030

Det är inte möjligt att bedöma utvecklingsriktning på lång sikt. Fortsätter jordbruksföretagen att minska i antal och jordbruksmarken att minska i areal så innebär det allt sämre förutsättningar att bevara ett öppet och variationsrikt odlingslandskap med tillhörande värden i hela landet. Förbättras lönsamheten för främst mindre jordbruk, framför allt i skogs- och mellanbygd, kan det påverka utvecklingen i positiv riktning.

Effekten av pågående klimatförändringar, förändringar i omvärlden samt den tekniska utvecklingen inom jordbruket kommer att påverka svenskt jordbruk på ett sätt som i dagsläget är svårt att bedöma. Konkurrensen om jordbruksmarken kan också öka framöver, då både produktion av livsmedel, fossilfri energi, ökad kolinlagring samt bostadsbyggande kan komma att efterfråga samma mark. På längre sikt är det också osäkert om samhället kommer att ha de resurser som krävs för att nå målsättningarna inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.

Förändringar av insatser

För att förbättra möjligheterna att nå Ett rikt odlingslandskap behöver nuvarande insatser fortsätta, samtidigt som ytterligare insatser behövs inom vissa områden.

Förbättrad miljöövervakning

Miljöövervakning är en förutsättning för att kunna följa miljötillståndet. Utan en bred och effektiv miljöövervakning saknas kunskap om utvecklingen för Sveriges arter, naturtyper och kulturmiljöer. Därmed försämras möjligheten till att sätta in effektiva miljöåtgärder. Miljöövervakningen behöver därmed fortsätta och i vissa delar utvecklas för att kunna möta nya utmaningar i ett föränderligt landskap. Vi bedömer att det övervakningsprogram för åkermarkens biologiska mångfald som tagits fram behöver genomföras.

Utveckling av nya odlingsmetoder som gynnar biologisk mångfald

Förutom ersättning för ekologisk odling finns det i dag få ekonomiska styrmedel för att öka den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna på åkermark via anpassade brukningsmetoder. Odlingsmetoder som kombinerar positiva effekter på biologisk mångfald och produktion är extra intressanta att utveckla, men de kan behöva stimuleras.

Värdefulla miljöer behöver skötas, restaureras och nyskapas

För att skapa förutsättningar för odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljöer behöver arbetet med att anlägga våtmarker, sköta och restaurera ängs- och betesmarker, skapa nya småbiotoper och att göra biotopförbättrande åtgärder i befintliga småbiotoper fortsätta och förstärkas.

Läs mer

Hitta vidare