Klimatförändringarna påverkar möjligheterna att nå miljö- och samhällsmål

Klimatförändringarna bedöms få en betydande påverkan på såväl den svenska naturmiljön som samhället i stort. Det kan finnas såväl positiva som negativa aspekter av vissa förändringar. Olika grupper i samhället kan komma att påverkas på olika sätt. Regeringen har inrättat det Nationella expertrådet för klimatanpassning för att utvärdera arbetet med klimatanpassning i Sverige och ge förslag på fortsatt arbete. Expertrådets första rapport, som kom 2022, slår fast att klimatförändringarna i Sverige innebär ökade risker med inverkan på bland annat livsmedelsproduktion, vattentillgång, skogsbränder, hälsa, försörjningsförmåga och ekonomisk tillväxt. I rapporten lyfts tre prioriterade riskområden fram: fysisk säkerhet och markanvändning, vattensäkerhet samt matsäkerhet. Dessa riskområden har alla en nära koppling till utvecklingen i den svenska naturmiljön.

Klimatförändringarnas effekter har också lyfts i de senaste kunskapssammanställningarna från FN:s expertpaneler för klimat och biologisk mångfald (IPCC respektive IPBES). De är eniga om att det behövs omfattande och kraftfulla åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och hejda förlusten av biologisk mångfald, liksom att hantera konsekvenserna av dessa förändringar. Den biologiska mångfalden är viktig i sammanhanget eftersom artrika och välfungerande ekosystem har en bättre förmåga att stå emot de störningar som uppkommer till följd av klimatförändringarna. Ekosystemen kan också i varierande grad ta upp och lagra koldioxid från atmosfären och bidra till att dämpa den globala uppvärmningen. Till exempel är blandade skogsbestånd med mer inslag av lövträd mer motståndskraftiga mot skogsbränder och angrepp av granbarkborrar som båda är risker vid torka. Vidare bidrar återvätning av utdikade våtmarker till minskade utsläpp av växthusgaser, minskad risk för översvämningar vid stora mängder nederbörd och till att hejda läckaget av näringsämnen till sjöar och hav.

Väntade klimateffekter såsom höga temperaturer, vattenbrist och torka, förändrade nederbördsmönster, skyfall, havsnivåhöjning, minskande snötäcke, förlängd vegetationsperiod och förskjutning av art- och vegetationszoner har betydelse för de flesta av miljökvalitetsmålen. Inte minst påverkas den biologiska mångfalden genom att arters utbredning och storleken på deras populationer kan förändras, liksom samspelet mellan olika arter och därmed hur ekosystemen fungerar. Även den förändrade markanvändningen till följd av klimatförändringar bedöms få en inverkan på biologisk mångfald.

Med undantag för miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv adresserar varken miljökvalitetsmålen eller generationsmålet som sådana klimatförändringens betydelse i dagsläget. Detta trots att de flesta av målen berörs i någon utsträckning. I utvärderingarna av respektive miljökvalitetsmål finns många exempel på hur klimatförändringarna påverkar enskilda miljökvalitetsmål. Det framgår också att behovet av ny kunskap är stort. Vi vet att klimatförändringarna kommer att påverka förutsättningarna att nå miljömålen, men inte exakt hur eller i vilken takt. Effekter av ett förändrat klimat samt av klimatanpassningsåtgärder behöver integreras och beaktas i uppföljningen av miljömålen och vid utformning av de åtgärder och styrmedel som genomförs för att nå miljömålen.

Kulturmiljön och det biologiska kulturarvet är viktiga aspekter i arbetet för att nå miljömålen. Såväl generationsmålet som flera miljökvalitetsmål har skrivningar och preciseringar som tar upp kulturmiljön. Riksantikvarieämbetet har under 2022 analyserat hur klimatförändringarna påverkar förvaltningen av kulturmiljöer. Myndighetens bedömning är att påverkan från klimatförändringarna är omfattande.

Både plötsliga klimatrelaterade händelser och långsamma förlopp, som exempelvis ökande fuktbelastning, påverkar kulturmiljön redan i dag och innebär risk för skada på bland annat byggnader, fornlämningar och museisamlingar. Utöver klimateffekter som leder till direkt skada finns ett stort antal effekter som är svårbedömda därför att de leder till kumulativ påverkan som uppstår när många olika faktorer samverkar.

Det biologiska kulturarvet, som redan i dag har en dålig bevarandestatus, utsätts för ytterligare press genom förändrade odlingszoner och förlängd växtsäsong. Kulturlandskapet växer igen snabbare om inte skötsel och hävd följer de ökade behoven. Den stigande havsnivån påverkar framför allt de kustnära kulturmiljöerna i södra delen av landet. På längre sikt kommer cirka 70 till 80 procent av strandängar med hävdberoende biologiskt kulturarv att läggas under vatten permanent. Vattenanknutna kulturmiljöer vid sjöar, vattendrag och kust löper risk att skadas, undermineras och spolas bort av översvämningar, skyfall och höga vattenflöden.

Den samiska renskötseln är avgörande för att bevara ett vidsträckt och betespräglat fjällandskap som erbjuder livsmiljöer för många arter. Den är avgörande för att nå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö och bidrar till flera andra miljökvalitetsmål som Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar samt Levande sjöar och vattendrag. Renskötseln är också som traditionell samisk näring en viktig bärare av den samiska kulturen och en förutsättning för att långsiktigt upprätthålla samiska språk och traditionell kunskap.

Rennäringen är beroende av stora sammanhängande betesområden där renarna kan beta ostört och där det finns en variation i lokalklimat och en flexibilitet att nyttja betesmarkerna vid olika årstider och väderförhållanden. Redan i dag påverkas förutsättningarna för rennäringen av klimatförändringarnas direkta effekter, såsom temperaturväxlingar, förändrad vegetation, minskat snötäcke samt mer frekventa nollgenomgångar. Växlingarna i temperatur gör att vinterbetet oftare täcks av is eller hård skare som gör att renarna får svårt att komma åt betet på marken. Därmed blir det än viktigare för rennäringen med tillgång till stora arealer betesmark som kan nyttjas på ett flexibelt sätt.

Samtidigt som rennäringen behöver sammanhängande betesområden ökar trycket från andra aktörer som vill nyttja naturresurserna i norra Sverige. Anläggningar för infrastruktur, utbyggnad av vindkraft, utvinning av mineraler, turism, skogsbruk och terrängkörning bidrar till att renarnas betesmarker fragmentiseras och att deras bete störs. Renskötselns möjligheter att anpassa sig till ett förändrat klimat minskar samtidigt som klimatförändringarna blir alltmer påtagliga i landskapet. När det blir svårare att bedriva renskötsel, riskeras även en förlust av samisk kultur, språk, historia, kunskap och social samhörighet.

Generationsmålet i miljömålssystemet anger att människors hälsa ska utsättas för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Folkhälsomyndigheten har gjort en risk- och sårbarhetsanalys som beskriver vilka hälsorisker samhällets aktörer behöver vara förberedda på i ett förändrat klimat. Analysen visar att klimatförändringarna medför risk för hälsoeffekter av extrema väderhändelser som värmeböljor, torka och översvämningar. Den medför även risk för hälsoeffekter av förändringar i ekosystemen, exempelvis förändrade mönster för nederbörd och växtsäsong som kan gynna olika smittämnen och sjukdomsöverförande vektorer, som fästingar och myggor. Kombinationen av en åldrande befolkning, urbanisering och höga temperaturer har tillsammans redan orsakat hälsokonsekvenser i Sverige och dessa förväntas öka.

Folkhälsomyndigheten bedömer att de största hälsoriskerna med ett förändrat klimat i Sverige, både i relation till allvarlighetsgrad och sannolikhet, är värmeböljor och fästingburna infektioner. Med hög sannolikhet leder klimatförändringarna även till förändring av pollenallergier, fler översvämningar, sämre dricksvattenkvalitet samt mer vatten- och livsmedelsburen smitta. Globalt pekar Världshälsoorganisationen (WHO) ut klimatförändringarna som det största hotet mot människors hälsa.

Dagens samhälle och naturmiljö är anpassade till rådande eller tidigare klimatförhållanden. Vi vet att klimatet håller på att förändras, men det finns stor osäkerhet kring hur snabbt förändringen sker och vilka effekter det kommer att få. Nationella expertrådet för klimatanpassning pekar i sin första rapport på behovet av att ta fram planeringsunderlag, vägledningar och varningssystem för att rusta samhället för att hantera klimatförändringarna. Klimatanpassning behöver ses som en naturlig del av arbetet med Agenda 2030, miljömålen och andra mål.

Ett klimat i förändring är en utmaning för hela samhället. Myndigheter på olika nivåer, näringslivet och enskilda mark- och fastighetsägare behöver samverka för att hitta lösningar som förenar målsättningar för miljö, klimat, energi, skogs- och jordbruk, mark- och vattenanvändning och planering av bebyggelse.

Välfungerande ekosystem har en större kapacitet att hantera störningar än utarmade. Europeiska miljöbyrån (EEA) har därför slagit fast att ett effektivt sätt att möta klimatförändringarna är att stärka ekosystemen och deras förmåga att förse samhället med olika nyttor.

Även Naturvårdsverket bedömer att lösningar som tillvaratar och stärker naturens förmåga att hantera olika störningar har en stor potential att öka samhällets motståndskraft mot klimat- och miljöförändringarnas negativa effekter. Välfungerande ekosystem kan till exempel binda stora mängder kol, reducera utsläpp, rena vatten och bidra till de areella näringarnas motståndskraft mot störningar som extremväder och skadedjursangrepp. Genom åtgärder som stärker ekosystemen och deras förmåga att förse samhället med olika nyttor kan samhället minska risken för olika klimatrelaterade störningar samtidigt som miljömål och andra samhällsmål nås.

Också vid klimatkonventionens partsmöte COP27 år 2022 i Sharm El-Sheikh framhölls vikten av att skydda, bevara och återskapa ekosystem – såväl för att minska utsläpp och stärka upptag, som för att underlätta anpassning och stärka resiliens inför klimatförändringarna.