Insatser för miljön ger resultat

Miljökvalitetsmålen Frisk luft och Giftfri miljö bedöms nu för första gången vara nära att nås. Det innebär att de bedöms vara delvis uppnådda eller att förutsättningarna i form av styrmedel och åtgärder delvis kommer att finnas på plats till år 2030.

Inom luftområdet har utvecklingen i miljön länge varit positiv, även om luftföroreningar fortsätter att vara ett stort problem för miljön och människors hälsa. I ljuset av den senaste vetenskapen om luftföroreningars påverkan på hälsan har WHO tagit fram nya riktlinjer för vissa ämnen. Naturvårdsverket föreslår därför att några av preciseringarna för miljökvalitetsmålet Frisk luft skärps. Även miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning utvecklas positivt även om målet i nuläget inte bedöms kunna nås till 2030.

För miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bedöms att åtgärderna inom EU:s kemikaliestrategi och andra strategier inom den europeiska gröna given till stor del kommer att vara genomförda till år 2030 och att detta förbättrar förutsättningarna att nå målet.

Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt har bedömts vara uppnått sedan ett antal år, främst tack vare att det finns internationella överenskommelser på plats sedan många år som kraftigt har minskat tillverkning och användande av de ämnen som gör störst skada på ozonskiktet. Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bedöms sedan flera år vara nära att nås.

För de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård är läget oförändrat. Inget av målen bedöms nås till 2030 och det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker och Ett rikt odlingslandskap bedöms inte heller nås till 2030 men utvecklingen i miljön har på senare år gått från negativ till neutral.

För miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan går utvecklingen åt fel håll – de globala utsläppen och halterna av växthusgaser har fortsatt att öka, och likaså den globala medeltemperaturen. Målet kommer bara kunna nås med en dramatisk vändning neråt i utsläppen. Omkring en halvering av de globala växthusgasutsläppen till år 2030 skulle behövas för att temperaturökningen ska kunna hejdas enligt vad miljökvalitetsmålet – i enlighet med Parisavtalet – anger.

Miljökvalitetsmålen Levande skogar, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv bedöms inte nås till 2030 och utvecklingen i miljön är negativ. Utarmningen av den biologiska mångfalden påverkar inte bara målet om Ett rikt växt- och djurliv utan bidrar också till att flera av de andra miljökvalitetsmålen är svåra att nå eftersom flera miljökvalitetsmål har preciseringar om arter och deras livsmiljöer.

Eftersom vi bara når eller är nära att nå fyra av sexton miljökvalitetsmål når vi inte heller det övergripande generationsmålet – att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

Naturvårdsverket bedömer att klimat och biologisk mångfald behöver prioriteras i politiken under de kommande åren. Den nuvarande utvecklingen riskerar att orsaka irreversibla skador på miljön och på människors välfärd. För att vända utvecklingen krävs en snabb omställning av samhället, såväl globalt som nationellt. Våra konsumtionsmönster och produktionsprocesser behöver förändras så att vi håller oss inom de gränser som planeten sätter.

Det finns nära kopplingar mellan områdena klimat och biologisk mångfald. Ekosystemens funktion som kolsänka kan bidra till att binda utsläpp av koldioxid i marken. Välfungerande och artrika ekosystem gör samhället bättre rustat att möta de utmaningar som följer av ett förändrat klimat. Men just klimatförändringarna och vissa åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser är en av de saker som bidrar till förlusten av arter och naturtyper. Sedan den förra fördjupade utvärderingen 2019 har kunskapen ökat om hur dessa områden hänger ihop. De många beröringspunkterna innebär utmaningar men ger också möjligheter att utveckla åtgärder och lösningar. Till exempel är återvätning av utdikade våtmarker en insats som på ett kostnadseffektivt sätt både kan öka markens förmåga att binda kol och bidra till välfungerande ekosystem och ökad biologisk mångfald.

Det krävs en omfattande grön omställning av samhället de kommande decennierna för att minska klimatförändringarna och hantera effekterna av ett klimat i förändring. Sverige behöver i snabb takt minska beroendet av fossil energi och ställa om till en resurseffektiv cirkulär ekonomi. Detta kommer att beröra hela samhället och alla delar av samhället behöver bidra, men alla människor kommer inte att påverkas på samma sätt. Omställningen behöver upplevas som begriplig och rättvis för att den ska kunna få acceptans. Stora insatser för miljön görs redan i dag av myndigheter, privatpersoner och civilsamhälle. Det svenska näringslivet är i många fall föregångare i arbetet med att utveckla ny och mer miljövänlig teknik. För att detta viktiga arbete ska kunna fortsätta behöver näringslivet långsiktiga spelregler och samhällsekonomiskt effektiva styrmedel.

2019 presenterade EU-kommissionen sin gröna giv, som handlar om att EU ska ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte sker några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050, där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen och där ingen lämnas utanför.

En viktig del i den gröna given är EU-taxonomin som ska bidra till att styra de finansiella flödena till mer hållbara aktiviteter och därmed minska utsläppen. Den ställer upp ett antal kriterier för att lättare kunna identifiera miljömässigt hållbara investeringar. De områden som omfattas av EU-taxonomin är begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

En pensionsfond, kapitalförvaltare eller bank har i regel en liten direkt miljöpåverkan. Men finansmarknadens aktörers indirekta påverkan på miljön är desto högre genom de verksamheter de väljer, eller inte väljer, att förse med kapital. En kartläggning som utgör underlag till nästa klimathandlingsplan visar att det finns stor förbättringspotential inom flera områden när det gäller finansiering av klimatomställningen.

För att finansmarknadens aktörer ska kunna bidra till finansieringen av omställningen, oavsett vilket miljömål som avses, behöver aktörerna ha kunskap och tillgång till data om både klimat och andra miljöaspekter, till exempel vilka positiva och negativa externa effekter en aktivitet är förknippad med.

I dag finns flera hinder som gör det svårt för svenska finansmarknadsaktörer att styra om sina investeringar så att de bidrar till att miljömålen nås. Det saknas till exempel tillförlitliga, standardiserade data om andra miljöaspekter än klimat och kunskap om möjliga lösningar och åtgärder för att begränsa eller återställa negativa externa effekter.