Naturvårdsbudgeten skyddar naturen och bidrar till företagande i hela landet
Spelande rödbenor, blommande orkidéer och en grupp människor som stängslar och röjer sly på en strandäng. Ett porträtt taget ur den svenska sommaren som finns där tack vare att vi tar hand om naturen, med hjälp av anslagsmedlen.
Anslagen för skydd och åtgärder för värdefull natur bidrar nämligen inte bara till att den biologiska mångfalden kan bevaras, dessa medel ger också många andra slags nyttor runt om i landet.
Anslagen för åtgärder av värdefull natur (1:3-anslaget) och skydd av värdefull natur (1:14-anslaget) bidrog till att bevara viktiga naturvärden runt om i landet under 2022. Men det är inte bara naturvärden som har skyddats, flera positiva effekter kan även påvisas för företag i samtliga Sveriges län. Till exempel har entreprenörer kunnat göra större investeringar och expandera sina verksamheter, vilket i sin tur har lett till fler arbetstillfällen och värdefulla resultat för djur och natur, och för oss människor.
Av de medel som Naturvårdsverket tillhandahållit för att ta hand om värdefull natur har 822 miljoner kronor nyttjats av 6 300 leverantörer runt om i hela Sverige, som till exempel lantbrukare, markägare och entreprenörer. 1:3-anslaget har bidragit till 2 384 helårsarbetskrafter och 1:14-anslaget har bidragit till 129 helårsarbetskrafter. Betydande siffror som har en stor innebörd.
– Många kanske tror att anslagsmedlen för skötsel av värdefull natur stannar inom den offentliga sektorn. Men det är viktigt att bli på det klara med att medlen till stora delar faktiskt omsätts av företagare och näringsliv över hela landet. Medlen är därför viktiga både för naturvård och för landsbygdsutveckling, säger Christer Benktsson, strateg i arbetet för värdefull natur på Naturvårdsverket.
Viktig budget för miljön och landsbygden
En välmående och fungerande landsbygd som ska genera arbete, turism, friluftsliv, ett rikt djur- och växtliv samt företagsamhet, kräver sin budget. År 2022 var ett bra år, något som i Blekinge varit efterlängtat.
– Förra året kunde vi göra mycket, och det behövdes. Vi har haft en stor underhållsskuld vad gäller just skyddade områden. Vi kunde hjälpa till med alltifrån stängsling och skapa välmående betesmarker till friluftsanordningar och bygga leder. Inte minst tillgänglighetanpassa och övergripande se över allt som främjar att vi når de nationella miljömålen. Det är kostnadskrävande åtgärder, berättar Daniel Ottosson, naturvårdschef på Länsstyrelsen Blekinge.
Länsstyrelsen i Blekinge utförde ett omfattande arbete med hjälp av anslagsmedlen, sådant som entreprenörerna och markägarna själva kunnat tillhandahålla en gång i tiden, men som idag innebär en utmaning.
Johan Ketzenius, entreprenör som bland annat arbetar med landskapsvård och maskinentreprenad för att underhålla betesmark och tillgängliggöra friluftsliv i Karlskrona, har sedan många år tillbaka tagit del av medlen från Naturvårdsverket.
– Jag jobbar med allt från att stängsla och röja för betesmark åt djuren till att skapa tillgänglighet för friluftslivet. Vissa år har jag kunnat göra större investeringar, vad gäller allt från att köpa in stora maskiner till att anlita folk, och det är extra kul, säger Johan.
Stora utmaningar framåt
Även i Västra Götaland är man glad för det som de lyckats genomföra för senaste årets budget. Jörel Holmberg, enhetschef på naturavdelningen på Länsstyrelsen Västra Götaland, belyser detta.
– Vårt län omfattas av stora områden, däribland Kosterhavets nationalpark och cirka 500 naturreservat. Budgeten har såklart en stor och avgörande betydelse för naturen, djuren och den lokala befolkningen såväl som turismen, säger Jörel.
I Tjörns och Orusts kommun håller Anne och Bengt Hermansson till, där arbetar de som naturvårdare. Bengts förfäder har tagit hand om platsen sedan 1500-talet, och än idag existerar den inom familjen. Inte långt efter att Anne och Bengt träffades som unga tog de över verksamheten, och för tre år sedan var det dags för nästa generation att göra detsamma, men tiderna är annorlunda.
– Sverige är berömt för sitt unika kulturlandskap, och det är viktigt att vi tar tillvara på det. Men jag tror att det är något många tar för givet. Jag tror inte att alla vet vad som krävs för att vårt växt- och djurliv ska må bra, att någon arbetar för att naturen ska se ut som den gör eller att någon faktiskt tar hand om djuren. Vi är beroende av medlen för att kunna göra vårt jobb, det påverkar inte bara vår verksamhet, det påverkar hela kedjan, säger Anne Hermansson.