Ljusare tider för fjällräven
Fjällräven, med sin korta nos och tjocka päls, är en välkänd symbol för fjällvärlden. Den är klassificerad som starkt hotad i Sverige och i övriga Norden, men i dag ser framtiden ljusare ut än på länge när populationen ökar i områden där bevarandeåtgärder har genomförts. Under inventeringen 2021 bekräftades 118 nya kullar och antalet vuxna fjällrävar i Sverige och Norge beräknades då uppgå till 471 individer.
Den skandinaviska fjällrävsstammen har varit liten och fragmenterad under en lång tid – den fridlystes 1928. Innan arten blev fridlyst var jakt det största hotet mot fjällräven men på senare år är det i stället bristen på mat som hotar. Så sent som år 2000 bedömde man det som osannolikt att fjällräven skulle kunna finnas kvar i Sverige i framtiden.
För att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv antogs år 2017 Åtgärdsprogram för fjällräv som fortgår tills fjällrävarna inte längre är hotade.
– Åtgärdsprogrammen tas fram för att stötta våra mest hotade arter och naturtyper, säger Weronika Axelsson Linkowski, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket. Fjällrävarna var väldigt få till antal, populationen hade svårt att återhämta sig, och på grund av oregelbundna toppar i gnagarcyklerna var det ont om mat.
Gnagarcykeln innebär att populationen av smågnagare varierar kraftigt från år till år. Vissa år är tätheten av gnagare väldigt hög, medan den är låg andra år, vilket gör att det är svårt för fjällräven att hitta föda. En av de viktigaste åtgärderna för att stabilisera populationen är därför att ge extra mat vid lyorna.
– Det handlar om att jämna ut tillgången på mat för fjällrävarna, säger Weronika. En annan viktig åtgärd är rödrävsjakt, som genomförs av länsstyrelserna. På grund av förändrat klimat, med allt varmare temperaturer, rör sig rödrävarna allt längre upp i fjällen. I ett möte mellan arterna förlorar fjällräven. Rödräven kan även ta med sig skabb, och mot skabb har fjällräven inget skydd och behöver därför medicineras.
Sverige och Norge antog 2015 en avsiktsförklaring om att länderna ska arbeta tillsammans för att rädda fjällräven i Norden. För att hålla koll på populationen genomförs årliga inventeringar, under både vinter och sommar.
– På vintern undersöks aktiviteten vid lyorna, säger Malin Åhl, handläggare på viltanalysenheten på Naturvårdsverket. På sommaren räknas antalet föryngringar och utifrån detta beräknas antalet vuxna individer. Inventeringen i Sverige koordineras och sammanställs till största del av Naturhistoriska riksmuseet och fältarbetet utförs sedan av både länsstyrelserna och personal kopplade till Stockholms universitet. Metoden är lik den man använder i Norge, vilket gör att resultaten blir jämförbara. I slutet av året finns en gemensam rapport tillgänglig på Naturvårdsverkets webbplats i vilken årets inventeringsresultat presenteras.
Det långsiktiga målet är att den skandinaviska fjällrävstammen år 2035 ska bestå av minst 1 000 könsmogna fjällrävar, samt att det föds minst 250 kullar per år. Under inventeringen 2021 bekräftades 118 nya kullar, varav 64 i Sverige och 54 på den norska sidan. Antalet vuxna fjällrävar i Skandinavien beräknades då uppgå till 471 individer, varav 219 i Sverige och 252 i Norge.
– Populationen var väldigt liten för inte allt för länge sedan. År 2000 beräknades population vara omkring 40–60 vuxna individer i hela Norden, vilket tyder på att insatserna har haft en betydande effekt på populationsutvecklingen, säger Malin Åhl. Sen finns det vissa delmål för att kunna nå slutmålet – bland annat att delpopulationerna inte längre är isolerade utan lättare når varandra. Fjällräven är viktig för fjällvärldens ekosystem.
Även om trenden har vänt dröjer det innan fjällräven är utom fara. Åtgärderna behöver fortsätta och vi behöver vara uppmärksamma på andra, nya hot.