Invasiv trädgårdsväxt kan utrotas
Under 2021 genomförde Naturvårdsverket cirka 300 bekämpningsåtgärder mot invasiva främmande växtarter. Bland annat har en framgångsrik kamp förts mot gul skunkkalla. Tack vare lyckat samarbete mellan flera aktörer har samtliga 90 kända bestånd av gul skunkkalla i Skåne kunnat bekämpas på någon nivå.
I en alskog ringlar sig en livsglad bäck fram varhelst terrängen tillåter. Fåglar sjunger in våren och under täcket av fjolårets löv kämpar grönskan för att nå upp till ljuset. En av de första att klara utmaningen är en ståtlig växt som med sina stora gula blommor sätter prägel på hela sin omgivning. Det är en gul skunkkalla, hämtad från Nordamerika. Om några månader har den drygt meterhöga växten kommit upp i tusental och dämt upp bäcken till den grad att varken människor eller andra växter kommer lämnas plats.
Så hade beskrivningen kunnat låta för otaliga sydsvenska skogar och ängar om inte de omfattande insatser – som flera länsstyrelser tillsammans med markägare och volontärer vidtagit – hade blivit av. Gul skunkkalla kan via vattendrag och vid rätt förhållanden snabbt sprida sina fröer och föröka sig över stora arealer vilket helt kan hämma tillväxten av andra arter, vilket då hotar den biologiska mångfalden.
– Vi har områden där vi inte ens försöker oss på att räkna plantorna. Det är verkligen en djungel, säger Klara Jansson på Länsstyrelsen i Västra Götaland. När den får fäste ordentligt tränger den bort allt annat som naturligt skulle finnas där.
Klara har själv varit ute för att gräva bort växten – det är den huvudsakliga metoden man använder vid bekämpningen.
– Det är väldigt fysiskt och tufft arbete. De har rötter som suger sig längre och längre ner varje år. Ibland får man sticka ner armen till axeln och lite till för att få upp roten. Eftersom det är så fysiskt krävande har vi begränsat det till att jobba halvdagar med grävning. Det går inte att jobba längre arbetspass än så, säger hon.
Invasiva främmande arter har identifierats som ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Utan naturliga fiender kan invasiva växter i gynnsamma förhållanden växa obehindrat och tränga undan andra arter som växer där.
Fördubbling i tilldelningen av medel har gett resultat
I dag har alla län i Sverige samordnare som jobbar med bekämpning av invasiva arter, men så har det inte alltid varit. År 2015 lagstadgades arbetet genom en EU-förordning och 2019 fick länsstyrelserna rollen att bekämpa invasiva främmande växter. Mellan 2019 till 2021 har medelstilldelningen mer än fördubblats och nu börjar resultaten märkas av.
Just när det gäller gul skunkkalla har både Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser stora förhoppningar.
– I vissa län har man kommit väldigt långt och eftersom växten bara finns i vissa delar av landet, kan det kanske vara möjlig att utrota den helt, säger Peter Dalin på Naturvårdsverket. Och det går bra på många håll.
Framgångsrikt volontärprogram i kampen mot skunkkallan
I alskogen i östra Skåne står representanter från länsstyrelsen tillsammans med markägare och volontärer i en lerig bäck med spadar i högsta hugg. De är här för att befria skogen från inkräktaren, gul skunkkalla, en planta i taget. Här har man arbetat framgångsrikt med volontärprogram som riktar sig till intresserad allmänhet samt universitet och högskolor med naturskyddsutbildningar. I och med att arten finns med på EU:s förteckningar är det förbjudet att inneha eller tillåta ökad spridning av växten, och tack vare informationskampanjer har man lyckats få med sig markägare i de omfattande insatserna. Men det krävs också att bekämpningen sker i hela området för att nya plantor inte ska dyka upp direkt igen.
– Vissa har kanske känt att det inte är någon vits att engagera sig om grannen uppströms ändå inte gör det. Nu har vi garanterat att vi kommer gå igenom alla marker för att kontrollera att alla frökolvar är borta så att det inte ska ske någon ytterligare spridning till deras mark. Vi ser att detta har hjälpt till att motivera till att göra en insats, säger Cajza Eriksson vid Länsstyrelsen i Skåne.
Länet testar också nya metoder för att kunna arbeta billigare och mer effektivt. Man arbetar då med att täcka över plantor med presenningar och fiberdukar för att på så sätt kväva och utarma dem, vilket tycks ge resultat. Men än så länge är det för tidigt för att veta säkert hur pass effektivt det är. Klart är i alla fall att de samlade insatserna gör stor skillnad.
– Vårt mål är att inom de närmsta åren åtminstone ha åtgärdat alla lokala förekomster vi känner till så att vi åtminstone inte har äldre plantor kvar, som står och blommar. Men frökapslarna lever i upp till 20 år så vi kommer behöva följa detta länge. Det är ett väldigt långsiktigt arbete, men arbetsbördan minskar kraftigt ju tidigare vi utför åtgärderna, avslutar Cajza Eriksson.
Fakta
Naturvårdsverkets arbete med invasiva främmande arter har under 2021 bidragit till att
- 300 bekämpningsåtgärder genomförts mot invasiva främmande växtarter (IAS)
- miljoner svenskar har nåtts med informationskampanjen ”Farligare än du tror” för att upplysa om arternas potentiella åverkan
- samtliga 90 bestånd av gul skunkkalla i Skåne har bekämpats på någon nivå
- förekomsten av mårdhund i Sverige numera är under kontroll
- mink har bekämpats på Holmöarna i Västerbotten samt i en fågelrik del av Stockholms skärgård.