Projekt för grön infrastruktur räddar igenväxande landskap
Tillsammans är vi starkare, speciellt när det gäller att ta hand om våra svenska landskap. Under 2022 beviljade Naturvårdsverket medel motsvarande 3,5 miljoner kronor inom anslaget för värdefull natur till samverkansprojekt för grön infrastruktur.
Tack vare detta kunde flera projekt genomföras, vilket har bidragit till att fler arter får möjligheten att leva vidare i svenska, öppna landskap och att fler människor får uppleva en levande landsbygd.
Den stora insatsen, som innehåller 14 olika projekt, står i synnerhet markägare, lantbrukare och djurägare för. De har arbetat tillsammans med landets länsstyrelser för att skapa en grön infrastruktur med särskilt fokus på restaureringsåtgärder för biologisk mångfald i odlingslandskapet. Exempel på åtgärder är röjning av sly och stängsling av betesmarker, som gör att kor och får kan beta på markerna igen. För att fatta beslut gällande vilka områden som ska restaureras har länsstyrelsernas kartmaterial och regionala handlingsplaner för grön infrastruktur använts.
Totalt har en yta motsvarande 85 fotbollsplaner restaurerats för att stärka nätverket av gräsmarker. Elva länsstyrelser i samverkan med ungefär 52 aktörer, det vill säga markägare, lantbrukare, djurägare, företag, kommuner och organisationer, har åstadkommit detta. Inte minst har 2022 års projekt bidragit till fem av 16 miljömål där man dokumenterat särskilt positiv inverkan på de två målen ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.
– Det som sticker ut lite extra i år är att väldigt många lantbrukare och markägare har engagerat sig. Hur vi brukar odlingslandskapet påverkar otroligt många arter, och insatserna som har gjorts är ett viktigt steg i att vända trenden för arter som har det tufft och minskar i antal, såsom guldsandbi, fältgentiana och mnemosynefjäril, säger Madeleine Larsson, handläggare på Naturvårdsverket.
Sofia Ellergård, handläggare på länsstyrelsen i Jönköpings län som har varit projektledare för ett av samverkansprojekten för gräsmarkernas gröna infrastruktur understryker också det goda samarbetet.
– Att få medel till att restaurera vackra betesmarker är väldigt roligt. Att sedan dessutom få chansen att återetablera fältgentiana i en av betesmarkerna är en fantastisk bonus. Om något år får vi se resultaten och förutsättningarna är goda att det lyckats. Markägarna var lätta att få med på tåget, de var väldigt positiva till projektet från början till slut. Det goda samarbetet med både markägare och entreprenörer är ytterligare en trevlig upplevelse jag tar med mig, säger Sofia.
Betesmarken i Blekinge
En dag under 2022 fick markägaren Magnus Göransson och hans fru Therese ett brev från Erkki Palmu på länsstyrelsen i Blekinge län. Brevet innehöll information om markernas naturvärden, något som togs emot med stort intresse. Magnus och Therese hade länge tänkt göra något åt den igenvuxna hagen på släktgården. Ur detta växte ett fint samarbete fram där Magnus, hans fru, deras barn och nära vänner med hjälp av Erkki och länsstyrelsens initiativ restaurerade hagen.
Restaureringen har bland annat inneburit att man röjt markerna och planterat in fler ängsblommor och återskapat de strukturer som fanns på gården när Magnus växte upp där. Området har fått namnet Buggamåla hage.
– Vi försöker bidra till naturen bäst vi kan i hopp om att växter som historiskt sett funnits i landskapet ska komma tillbaka. Det syntes knappt att det var en betesmark och äng här förut, det var helt igenväxt, säger Magnus, som också understryker det goda samarbetet med länsstyrelsen.
– Erkki på länsstyrelsen har varit så engagerad, jag önskar att fler fick möjlighet till detta, säger Magnus.
Utvecklingen av gräsmarkernas infrastruktur
Den biologiska mångfalden fortsätter att minska i jordbrukslandskapet och fler åtgärder och projekt behövs för att vända trenden. Intensifiering av jordbruket i slättbygd och igenväxning av ängs- och betesmark är de två stora anledningarna till att livsmiljöer för arter och viktiga ekosystemtjänster för människan försvinner i jordbrukslandskapet.
Ängs- och betesmarker har minskat över tid, och finns i vissa områden endast kvar som enstaka öar i jordbrukslandskapet. Detta försvårar överlevnaden för arter och gör det även svårt för djur och växter att sprida och förflytta sig mellan olika områden. Handlingsplanerna och de regionala kartunderlagen för grön infrastruktur är ett bra hjälpmedel för att genomföra rätt åtgärd på rätt plats. Förhoppningen är att mer medel ska kunna tilldelas liknande projekt framöver, som kan inspirera till hållbart brukande av svenska, öppna landskap.
– Grön infrastruktur är avgörande för att vi ska kunna vända trenden för biologisk mångfald med minsta möjliga resurser, säger Madeleine Larsson.
Fakta
Antal beviljade projekt: 14
Beviljat stödbelopp: 3,5 miljoner kronor
Framtiden: Det finns goda förutsättningar för att landskapet fortsätter betas och hålls öppet efter projekten avslutats. Det kommer att kräva fortsatt intresserade markägare, ekonomiska resurser och möjlighet för länsstyrelserna att arbeta med grön infrastruktur. Med nuvarande budgetläge finns risk för uteblivna projekt för grön infrastruktur framöver, och därmed mindre medel till markägare och lantbrukare.