Den biologiska mångfalden har stärkts genom 17 olika projekt om grön infrastruktur
På en fastighet i Jönköpings län släpps hästarna ut på nya betesmarker, i Västmanland ringlar sig ett grönt stråk genom det annars kala slättlandskapet och i Västerbotten spirar den skira lövskogen. På alla dessa platser har livsmiljöer fått mer plats och knutits ihop – en grön infrastruktur har skapats.
Vilka platser rör du dig mellan? Jobbet, skolan, hemmet och mataffären kanske är några av dem? För att djur ska kunna leva och röra sig fritt, hitta tillräckligt med mat, boplats och partner behöver de kunna röra sig mellan olika livsmiljöer. Växter behöver pollinatörer och ibland någon som sprider deras frön. En variation av naturtyper, miljöer av tillräcklig storlek och kvalitet, tillsammans med kontaktytor mellan olika livsmiljöer är viktigt för att uppnå långsiktigt hållbara ekosystem. Detta är vad som har skapats i de 17 projekt som beviljats medel från Naturvårdsverket under 2021.
Samarbete för riktade insatser
Inom arbetet med grön infrastruktur arbetar Naturvårdsverket vägledande gentemot länsstyrelserna. Med hjälp av länsstyrelsernas regionala handlingsplaner för grön infrastruktur identifieras delar av landskapet där det redan finns – eller finns möjlighet – att bibehålla, bevara och stärka biologisk mångfald. Inom arbetet med grön infrastruktur är möjliga länkar mellan biologiskt värdefulla områden särskilt intressanta.
– Det är ett komplext arbete, säger Madeleine Larsson på Naturvårdsverket. Vi måste röra oss stort, på landskapsnivå, och samtidigt på en lokal nivå för att identifiera hur olika livsmiljöer hänger ihop, vad olika arter har för behov och vilka insatser som behövs.
Med hjälp av handlingsplanerna för grön infrastruktur kan länsstyrelserna inspirera och initiera insatser tillsammans med många olika aktörer i landskapet.
– Grön infrastruktur bygger på samverkan och frivillighet och visar oss var insatser kan ge störst effekt i landskapet. Olika aktörer kan delta i att stärka grön infrastruktur utifrån egna ambitioner och möjligheter, förklarar Ingrid Johansson Horner, samordnare för grön infrastruktur på Naturvårdsverket.
Grön infrastruktur i Jönköping, Västmanland och Västerbotten
Naturvårdsverket beviljade år 2021 medel till 17 olika projekt inom grön infrastruktur. Markägare, kommuner och andra aktörer har tillsammans med länsstyrelserna genomfört flera olika spännande och nytänkande insatser. Flera av projekten är genomförda tillsammans med markägare, där aktivt jord- och skogsbruk bedrivs. I Jönköpings län har bland annat betesmarker restaurerats i samarbete med en fastighetsägare.
– Här var det en åker innan, visar Sofia Ellergård vid Länsstyrelsen i Jönköpings län. Men genom att stängsla om, nyttjas området numera som betesmark. På så vis har vi bundit ihop två betesmarker på varsin sida om den gamla åkern. I det angränsande området här ovanför är det också bete nu. Den ena betesmarken, som tidigare dominerades av gran, har utvecklats till en ljusare betesmark med övervägande lövträd som står i dungar.
I Västmanland har länsstyrelsen också samarbetat med en lantbrukare. Huvudsyftet var att skapa en grön korridor längsmed Hjulbäcken, ett ordinärt åkerdike i ett öppet slättlandskap. Dikeskanterna åtgärdades för att ge plats åt ängsblommor, träd och buskar för att stärka den biologiska mångfalden. Markägarens skötsel av kantzonen förväntas bli enklare och risken för näringsläckage minska. Diket får också en bättre funktion för pollinatörer som vilda bin, humlor, fjärilar och skalbaggar.
– Det har varit ett väldigt roligt projekt och vi är glada att vi genom Sala Vattenråd hittat en så engagerad markägare som ville utveckla denna metod med oss. Kostnaden initialt för sådana här åtgärder är ofta det som gör att det faller och inte genomförs. Pengarna från Naturvårdsverket har varit avgörande, berättar Kristina Hanson vid Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Även skogens livsmiljöer har gynnats av Naturvårdsverkets medel och länsstyrelsens projekt. I Västerbottensprojektet har bland annat lövskog gynnats, vilket ger skogen mer liv i form av exempelvis skalbaggar, hackspettar och andra fåglar. Även en slinga av speciell karaktär har skapats i området.
– Vi har skapat en demonstrationsslinga för att visa skogsägare hur de kan skapa död ved, dikesproppar, spänger över diken, gransanering och faunadepåer, berättar Emma Vidmark vid Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Lyckat resultat
Sammantaget har de 17 projekten levererat många positiva resultat – för alla inblandade. Utöver att gynna olika arters livsmiljöer har många ekosystemtjänster skapats på köpet. Exempelvis naturlig skadedjursbekämpning, ökad brandtålighet, översvämningsbara marker och vattenrening. Det lyckade resultatet gör också att flera av de länsstyrelser som genomfört projekt tillsammans med bland annat markägare och kommuner kommer att genomföra fältkurser – både för att visa vilka positiva effekter som kan uppnås och för att inspirera fler att arbeta för en fungerande grön infrastruktur.
Naturvårdsverkets arbete med grön infrastruktur 2021 har bidragit till
- att 17 olika samverkansprojekt har beviljats medel
- att totalt 3 759 200 kronor har utbetalats
- att fysiska åtgärder har genomförts inom 9 av 17 projekt
- positiv utveckling för 10 utav 16 miljömål
- ökad storlek och kvalitet för flera områden med höga värden
- samverkan och dialog mellan 12 länsstyrelser och 196 olika aktörer i landskapet.