Biogeografisk uppföljning av naturtyper och arter
Programmet Biogeografisk uppföljning bedriver miljöövervakning av 166 olika arter och 89 olika naturtyper. Det ger underlag till den mest omfattande rapporteringen för arter och naturtyper i Sverige och ger en bild av tillståndet för biologisk mångfald i hela landet.
Programmet för biogeografisk uppföljning av naturtyper och arter tar fram underlag för den mest omfattande samanställningen av läget för biologisk mångfald i Sverige. Programmet har som syfte att göra en bedömning av hur livskraftiga arter och naturtyper är på lång sikt; det vill säga om de har gynnsam bevarandestatus.
Vart sjätte år rapporteras resultaten från programmet in till EU för EU:s art- och habitatdirektiv. Uppföljning av fågelarter genomförs separat inom ramen för EU:s fågeldirektiv. Data från programmet används för att bedöma hot, trender och framtidsutsikter för biologisk mångfald och utgör en viktig grund för både svensk och europeisk miljöpolitik.
Underlag från programmet används också för utvärderingen av 7 av Sveriges 16 miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande sjöar och vattendrag, Storslagen fjällmiljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Biogeografiska regioner
Ansvarsfördelning och samordning
Naturvårdsverket ansvarar för miljöövervakning av naturtyper och arter på land medan Havs- och vattenmyndigheten följer upp naturtyper och arter som lever i vatten. Övervakningen av både arter och naturtyper samordnas också med Riksskogstaxeringen och Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Jordbruksverkets kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker samt med miljöövervakningens övriga programområden.
SLU Riksskogstaxeringen (slu.se)
Växter och vegetation (Jordbruksverkets ängs- och betesmarksuppföljning) (slu.se)
Fjärilar och humlor (Jordbruksverkets ängs- och betesmarksuppföljning) (slu.se)
SLU Artdatabanken (artdatabanken.se)
Havs- och vattenmyndighetens miljöövervakning (havochvatten.se)
Delsystem
Naturvårdsverket har tagit fram flera nya övervakningsmetoder och särskilda delsystem för att kunna följa upp de arter och naturtyper som inkluderas i programmet. Programmet Biogeografisk uppföljning är indelat i 14 delsystem.
- Terrester habitatuppföljning inklusive havsstrandsinventering
- Fjäll, berg och grottor
- Gräsmarker
- Skog
- Våtmarker
- Däggdjur fladdermöss
- Däggdjur övriga
- Fjärilar
- Grod- och kräldjur
- Kärlväxter
- Landsnäckor
- Mossor och lavar
- Trollsländor, vattenlevande skalbaggar och blodigel
- Vedlevande leddjur (skalbaggar, skinnbaggar och klokrypare)
Här hittar du data från programmet
För att öka tillgängligheten av kvalitetssäkrad information lagras data från programmet hos så kallade datavärdar. Data är tillgängliga för alla att använda och kan beställas eller laddas hem från datavärdarna.
Data för naturtyper lagras inom datavärdskap Naturdata landskap.
Data för fjärilar lagras inom datavärdskap Naturdata fåglar och fjärilar, medan data för övriga arter lagras inom datavärdskap Naturdata arter.
Datavärdskap Naturdata landskap (slu.se)
Datavärdskap Naturdata fåglar och fjärilar (lu.se)
Rapportera skyddsvärda arter
Hjälp oss att observera några av de arter som är viktiga för ett rikt växt- och djurliv och som vi behöver mer kunskap om. Exempel på arter du kan rapportera är igelkott, ekoxe och skogshare.
Så går bedömningen till
För att bedöma bevarandestatus övervakas arternas populationsutveckling, kvaliteten på naturtyper och arters livsmiljö samt aktuell hotbild och åtgärdsbehov.
Läs mer om rapportering av arter och naturtyper här
Övervakningen av arter och naturtyper delas också upp i så kallade biogeografiska regioner, som bygger på både biologiska som geologiska faktorer i landskapet. Bedömning av bevarandestatus utvärderas i varje enskild region.
Indelningen i regioner gör det enklare att identifiera gemensamma prioriteringar inom EU och koordinera insatser inom samma region för att bättre kunna bevara arter och naturtyper som förekommer under liknande naturliga förhållanden.
I Sverige har vi fem olika biogeografiska regioner: alpin, boreal, kontinental, marin östersjö- och marin atlantisk region. Inom hela EU samordnas miljöövervakningen av arter och naturtyper som rapporteras till art- och habitatdirektivet inom hela 14 olika biogeografiska och marina regioner.