Miljöövervakning genom recipientkontroll

”Recipientkontroll” innebär övervakning av miljöförhållandena i ett påverkat område. Recipientkontrollprogrammen utgår från miljöbalken och beslutas av regeringen, länsstyrelser, kommuner eller andra myndigheter.

Recipientkontrollens syften är att:

  • belysa miljöeffekterna av utsläpp och föroreningar
  • undersöka samband mellan miljöns tillstånd och eventuella förändringar som uppstått till följd av föroreningar
  • ge underlag för att planera, utföra och utvärdera miljöskyddande åtgärder

Ansvariga inom företag och liknande som påverkar miljön är skyldiga att undersöka miljöeffekterna. Det kan exempelvis gälla vilken effekt företagets avloppsvatten har på ytvatten, grundvatten och mark, eller hur skorstensrök påverkar luftkvaliteten. Därmed både skapar och använder företrädare för de olika verksamheterna värdefulla miljöövervakningsdata.

Recipientkontrollen samordnas för helhetsbild

När ett större geografiskt område påverkas av föroreningar från flera håll kan olika verksamheter (exempelvis flera företag som släpper ut föroreningar) enas om en så kallad samordnad recipientkontroll. Området kan vara ett län, ett vattendrag eller ett kustområde.

Samordnad recipientkontroll ska inte i första hand beskriva vilken påverkan enskilda anläggningars utsläpp har, utan hur den samlade påverkan ser ut. Vanligtvis administreras och finansieras den samordnade övervakningen av frivilliga vattenvårdsorganisationer. Deras målsättning är att värna om god miljökvalitet och att ge underlag för effektiva åtgärdsprogram. Medlemmarna består främst av kommuner och företag som släpper ut miljöstörande ämnen.

Samordnad recipientkontroll har stora likheter med miljöövervakning. För att kunna nyttjas på bästa sätt är det viktigt att resultaten från recipientkontroll och miljöövervakning är jämförbara.

Samordning är kostnadseffektivt

Fördelarna med samordnad recipientkontroll är sänkta kostnader och en mer omfattande utvärdering av miljötillståndet. Samordnade insatser lönar sig, bland annat genom rationaliseringar och möjligheter till fördjupade tolkningar av resultaten.

Behovet av samordning är ännu större i områden där miljökvalitetsnormer är införda, eftersom åtgärdsprogrammen då kan bli effektivare.

Nationell, regional och kommunal miljöövervakning kan samordnas vid val av provtagningslokaler, metoder och laboratorieanalyser samt vid själva undersökningen.