Biologisk mångfald

Under våren 2020 presenterade EU-kommissionen, som en del av den europeiska gröna given, en strategi för biologisk mångfald till 2030. Investeringar i skydd och återställande av naturen inkluderas, och en målsättning är att rättsligt skydda minst 30 procent av EU:s landyta samt 30 procent av havsområdet. En milstolpe för strategin är att säkerställa att Europas biologiska mångfald senast 2030 ska vara på väg att återhämta sig till nytta för människor, planeten, klimatet och ekonomin. Områden som omfattas av den nya strategin för biologisk mångfald:

• Naturskydd
• EU-plan för återställande av natur
• Skog och stadsförgröning
• Energiproduktion
• Marina och limniska ekosystem
• Invasiva främmande arter
• Möjliggöra transformativa förändringar
• En ambitiös global agenda

EU:s nya strategi för biologisk mångfald ingår som en central del i den europeiska gröna given som syftar till att ställa om EU:s politik till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi och som är klimatneutralt senast 2050.

Strategin syftar även till att uppnå synergier med andra initiativ som omfattas av den gröna given och gemensamma mål med strategin ”från-jord-till-bord”. De fem främsta orsakerna bakom förlusterna av biologisk mångfald är förändrad mark- och havsanvändning, överexploatering, klimatförändring och invasiva främmande arter. Att skydda den biologiska mångfalden är en global utmaning och det kommande årtiondet blir avgörande för att kunna vända den negativa trenden. 

Strategin ska bidra till arbetet inom konventionen för biologisk mångfald (CBD) och ett globalt ramverk med nya mål för perioden efter 2020, med en övergripande ambition att före 2050 säkerställa en situation där alla världens ekosystem har restaurerats, är motståndskraftiga och skyddas i tillräcklig utsträckning. Kommissionen anser att världen bör ansluta sig till nettovinstprincipen som går ut på att ge mer tillbaka till naturen än vad man tar. 

I kontexten av pandemin orsakad av Covid-19, syftar strategin till att bygga upp våra samhällens motståndskraft mot framtida hot så som effekter av klimatförändringen, skogsbränder, osäker livsmedelsförsörjning och sjukdomsutbrott, genom att skydda vilda djur och växter och bekämpa olaglig handel. Som en central del av den europeiska gröna given ska strategin också stödja en grön återhämtning efter pandemin.

Strategin beskriver också hur transformativa förändringar ska möjliggöras, genom ökad styrning, en intensifiering av genomförandet av EU-lagstiftning, en integrerad ansats som omfattar hela samhället med bland annat investeringar, prissättning och mätning av naturens värde samt att förbättra kunskap och utbildning. Kommissionen ska införa en ny europeisk styrningsram för biologisk mångfald. Utarmningen av biologisk mångfald är resultatet av bland annat en ohållbar resursanvändning, varför en omställning till en cirkulär ekonomi är nödvändig. Strategin tydliggör synergierna mellan klimatfrågan och biologisk mångfald. 

Alla EU-länders miljöministrar står bakom strategin som anger en ny inriktning men mycket arbete återstår inom EU för att tydliggöra vilka åtaganden och åtgärder som kommer krävas av de enskilda medlemsstaterna. Bland annat behöver konsekvensbeskrivningar genomföras på ett flertal områden. 

EU:s strategi för biologisk mångfald 2030
Konventionen om biologisk mångfald 

1. Rättsligt bindande EU-mål för återställande av naturen ska föreslås under 2021 efter en konsekvensbedömning. Före 2030 ska betydelsefulla områden av skadade och kolrika ekosystem återställas, livsmiljöer och arter ska inte uppvisa någon försämring vad gäller bevarandetrender och -status, och minst 30 % ska uppnå gynnsam bevarandestatus eller åtminstone uppvisa en positiv utveckling.
2. Tillbakagången för pollinatörer ska vändas.
3. Risken med och användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minskas med 50 % och användningen av farligare bekämpningsmedel ska minskas med 50 %.
4. Minst 10 % av jordbruksarealen ska innehålla landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald.
5. På minst 25 % av jordbruksarealen ska ekologiskt jordbruk bedrivas och användningen av agroekologiska metoder ska öka avsevärt.
6. Tre miljarder nya träd ska planteras i EU med full respekt för ekologiska principer.
7. Betydande framsteg ska göras när det gäller att sanera förorenad mark.
8. Minst 25 000 km fritt strömmande vattendrag ska återställas.
9. Antalet rödlistade arter som hotas av invasiva främmande arter ska minskas med 50 %.
10. Näringsläckaget från gödselmedel ska minskas med 50 %, till följd av en minskning i användningen av gödselmedel med minst 20 %.
11. Städer med minst 20 000 invånare har en ambitiös stadsförgröningsplan.
12. Inga kemiska bekämpningsmedel ska användas i grönområden i EU:s städer.
13. Negativa effekter på känsliga arter och livsmiljöer, inklusive havsbotten, genom fiske och utvinningsverksamhet ska minskas väsentligt för att uppnå god miljöstatus.
14. Bifångster av arter ska elimineras eller minskas till en nivå som möjliggör artåterhämtning och -bevarande. 

En central del i EU:s arbete med att bevara biologisk mångfald är EUs art- och habitatdirektiv och Natura 2000. Naturvårdsverket arbete med EU:s art- och habitatdirektiv består bland annat av att göra vägledningar för länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter inom Natura2000-nätverket. Vi påverkar också EU:s jordbrukspolitik till att ta större hänsyn till biologisk mångfald och vi har tillsammans med Havs och vattenmyndigheten ett ansvar för att samordna och vägleda andra myndigheter i deras arbete med att genomföra EU-lagstiftningen om invasiva främmande arter i Sverige.

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. I Sverige finns cirka 4000 sådana områden. Målet är att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer.

Till hjälp i sitt arbete med att genomföra EU:s strategi för biologisk mångfald har EU-kommissionen en rådgivande grupp, EU Biodiversity Platform, EUBP, som består av representanter från alla EU:s länder, branschorganisationer och andra intresseorganisationer (bland annat NGO:s). Naturvårdsverket deltar i gruppens möten som hålls två gånger per år.

EUBP har en viktig funktion som kommunikationsnav för de olika grupper, kommittéer och nationella processer som behandlar och beslutar i frågor som påverkar utvecklingen för den biologiska mångfalden i EU. Gruppen bidrar med underlag till strategiska beslut inom EU.

Under EUBP finns ett antal expertgrupper som bland annat tar fram förslag till vägledningar för EU:s länder. Naturvårdsverket representerar Sverige i kommittéerna för Fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet samt är även suppleant i Kommittén för invasiva främmande arter (där Havs och vattenmyndigheten är ordinarie ledamot). Därutöver deltar vi i arbetsgrupper inom flera delområden.

EU:s art- och habitatdirektiv i EU:s rättsdatabas
Natura 2000