EU:s Östersjöstrategi
Naturvårdsverket arbetar aktivt med att genomföra EU:s Östersjöstrategi. Syftet med strategin är att möta de gemensamma utmaningar som länderna i Östersjöregionen står inför i dag. Sverige och Naturvårdsverket har även ett specialuppdrag inom strategin där vi driver och koordinerar regionens arbete med att begränsa farliga ämnen i Östersjön.
Bakgrund och syfte
EU:s strategi för Östersjöregionen är det första exemplet på en så kallad makroregional strategi. En makroregional strategi inom EU är en politisk ram som gör det möjligt för länder i samma region att tillsammans bemöta och hitta lösningar på gemensamma problem.
EU: Östersjöstrategi har tre huvudmål:
- rädda havsmiljön
- länka samman Östersjöregionen
- öka regionens välstånd.
Styrning och struktur av strategin
Naturvårdsverket, tillsammans med flera andra svenska myndigheter, har fått i uppdrag av regeringen att aktivt bidra till genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Anledningen till att Naturvårdsverket har fått denna uppgift är för att flera av Sveriges och EU:s miljökvalitetsmål ligger i linje med Östersjöstrategins mål, inte minst målet "Rädda havsmiljön".
På EU-nivå leds arbetet med Östersjöstrategin av EU-kommissionens Generaldirektorat för Regional- och Statspolitik (DG Regio). I Sverige samordnas arbetet med Östersjöstrategin av Statsrådsberedningen på Regeringskansliet. Flera departement, bland annat Miljödepartementet, är involverade och cirka 36 svenska myndigheter har särskilda uppdrag inom strategin.
Strategin i praktiken
Till strategin hör en handlingsplan som beskriver syfte och mål med strategin samt hur involverade aktörer ska arbeta för att uppnå målen. Strategin är uppdelad i 14 olika policyområden och till varje policyområde hör konkreta åtgärder.
Till varje policyområde finns det även en policyområdes koordinator som ansvarar för att leda och samordna arbetet inom respektive område. Det är ofta en eller flera statliga organisationer som får uppdraget att vara policyområdes koordinator.
Själva genomförandet av strategin sker i ofta i projektform, ibland genom så kallade flaggskeppsprojekt.
Aktörer inom strategin
Östersjöstrategin bygger på principen om att ett brett samarbete leder till effektiv problemlösning. Det finns därför utöver regionens medlemsstater (Sverige, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen och Polen) ett stort antal olika aktörer som är involverade i strategin, såsom kommuner, regioner, frivilligorganisationer, universitet, forskningsinstitut, pan-Baltiska organisationer, finansiella institutioner, och näringslivet. Strategin uppmuntrar även samarbete med grannländer i regionen som inte är med i EU, så som Ryssland, Norge, Vitryssland och Island.
Finansiering
EU:s Östersjöstrategi har inte någon egen finansiering, men genom EU:s sammanhållningspolitik och annan EU-finansiering finns olika medel som kan användas för att bidra till strategins genomförande. Det finns finansiella medel såväl för stora transnationella projekt så som för initieringsprojekt. Samordnaren för policyområdet (PAC) bli oftast den första man ta kontakt med när man vill söka pengar till projekt som bidrar till att uppfylla strategins mål.