Minamatakonventionen om kvicksilver
Minamatakonventionen om kvicksilver är en global miljö- och hälsoskyddskonvention för att skydda människors hälsa och miljön från kvicksilver. Konventionen reglerar samtliga delar av kvicksilvers livscykel, från utvinning, handel och användning till avfallshantering och utsläpp från punktkällor.
Kort om konventionen
En global miljö- och hälsoskyddskonvention för att skydda människors hälsa och miljön från kvicksilver. Konventionen reglerar samtliga delar av kvicksilvers livscykel, från utvinning, handel och användning till avfallshantering och utsläpp från punktkällor. För första gången inkluderades också en specifik artikel om hälsa i ett globalt miljöavtal. De största källorna till luftutsläpp, småskalig guldutvinning och kolförbränning omfattas. Även framställning av koppar, bly, zink, industriellt guld, avfallsförbränning och tillverkning av cement omfattas. De flesta produkter som fortfarande innehåller kvicksilver, till exempel batterier, lampor, termometrar och andra mätinstrument, ska vara utfasade sedan 2020. Användningen av dentalt amalgam ska fasas ned så långt som möjligt.
Konventionen, som har arbetats fram inom FN-systemet, undertecknades år 2013 och trädde i kraft 2017. Länderna ska utarbeta och genomföra nationella genomförandeplaner för att begränsa eller helt få bort utsläpp och användning av kvicksilver samt säkert omhänderta kvicksilveravfall.
Sverige har ratificerat konventionen. I november 2024 var 151 länder parter till konventionen.
Varför finns konventionen?
Kvicksilver och de flesta föreningar där kvicksilver ingår är giftiga för människa, djur och miljö. Kvicksilver är en lättflyktig metall som kan spridas över långa avstånd i atmosfären. Metallen kan inte brytas ned utan ansamlas i mark, vatten och levande organismer. En del kvicksilver omvandlas i naturen till den extremt giftiga föreningen metylkvicksilver som kan tas upp av levande organismer. Eftersom metylkvicksilver bryts ned och utsöndras långsamt ansamlas det i vävnaden hos djur. Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. Det ger skador på hjärnan och det centrala nervsystemet. Barn är känsligare än vuxna, och fosterstadiet då hjärnan och nervsystemet utvecklas är den mest känsliga perioden. Metylkvicksilver överförs till fostret, passerar blod-hjärn-barriären och hämmar, troligen även vid låga halter utvecklingen hos barn.
EU och konventionen
EU har ratificerat konventionen och genomfört dess åtaganden i EU-förordningen 2017/852 om kvicksilver som är direkt tillämplig för EU:s medlemsländer.