Konventionen om skydd av flyttande vilda djur (CMS)
Flyttande djur behöver skyddas och det behövs överenskommelser mellan berörda länder om att vidta skyddsåtgärder.
Konventionen har till syfte att skydda flyttande vilda djurarter, deras livsmiljöer och flyttvägar. Arter som är utrotningshotade eller har undermåligt skydd mot olika hot är särskilt prioriterade. Det finns underavtal om skydd av särskilda arter eller artgrupper, deras livsmiljöer och flyttvägar, exempelvis fladdermöss, småvalar, sälar, vattenfåglar, rovfåglar och havssköldpaddor.
Convention on Migratory Species (CMS) är konventionens officiella namn men på svenska går den under namnet, Konventionen om skydd av flyttande vilda djur eller Bonnkonventionen.
Konventionen inklusive dess underavtal ska underlätta samarbetet mellan länderna. Naturvårdsverket är nationell kontakt för konventionen.
Sverige har undertecknat fem underavtal
- Överenskommelse om bevarande av småvalar i Nordsjön och Östersjön (Agreement on the Conservation of Small Cetaceans of the Baltic and North Seas, Ascobans) undertecknades 1992 och trädde i kraft 1994. Havs – och Vattenmyndigheten är nationell kontakt och har ansvar för avtalet.
- Överenskommelse om skydd av fladdermöss i Europa (Agreement on the Conservation of Populations of European Bats, Eurobats) undertecknades 1991 och trädde i kraft 1994 (ändringar gjordes 1995 och 2000). Naturvårdsverket är nationell kontakt och har ansvar för överenskommelsen.
- Vattenfågelavtalet, AEWA Överenskommelse om bevarande av afro – euroasiska flyttande vattenfåglar (Afro Eurasian Waterbird Agreement), Skyddar våtmarksfåglar och deras flyttvägar inom Afrika och Eurasien. Naturvårdsverket är nationell kontakt och har ansvar för avtalet.
- Samförståndsavtal om bevarande av afro – eurasiska flyttande rovfåglar – (Memorandum of Understanding on the Conservation of Migratory Birds of Prey in Africa and Eurasia Raptors MoU). Avser att skydda flyttande arter av rovfåglar. Naturvårdsverket är nationell kontakt och har ansvar för avtalet.
- Samförståndsavtal om bevarande av flyttande hajar. (The Memorandum of Understanding on the Conservation of Migratory Sharks, Sharks MoU). Avser att uppnå och bibehålla god status för flyttande arter av hajar i deras samtliga förekonstområden. Havs – och Vattenmyndigheten är nationell kontakt och har ansvar för avtalet.
Konventionens två bilagor listar arter som omfattas
Bilaga 1 – Utrotningshotade flyttande arter
Bilaga 1, flyttande arter som är hotade, (listade som sårbara eller högre hotkategori på IUCN:s rödlista). Arterna måste skyddas strikt av stater inom utbredningsområdet genom att förbjuda jakt och återställa samt bevara deras biotop med nationella lagstiftningar.
Bilaga 2 – Flyttande arters bevarande genom överenskommelser
Bilaga 2, flyttande arter som har en ogynnsam bevarandestatus, eller arter vars bevarandestatus skulle gynnas betydligt av internationellt samarbete.
Arter kan vara listade i båda bilagorna.
Konventionens centrala beslut sker i partsmöten
Partsmöten, Conference of the Parties (COP), sker vart tredje år och i dessa möten beslutas det om budget och prioriteringar för de nästkommande tre åren. Alla parter är berättigade att besluta om förslag på partsmötena, icke – statliga aktörer har rätt att delta som observatörer.
Oberoende experter ger råd
Det vetenskapliga rådet (Scientific Council) är en vetenskaplig rådgivande grupp till partskonferensen och kan även ge råd till motsvarande möten inom underavtalen. Det vetenskapliga rådet består av oberoende experter.
Ser till att besluten genomförs
Kommittén (Standing Committee) består av representanter från varje region i världen och träffas varje år. Kommittén arbetar huvudsakligen med policyfrågor och är administrativt vägledande mellan partsmötena och ser till att besluten från partsmöten genomförs.