Konventionen om biologisk mångfald (CBD)

I december 2022 hölls FN:s konferens om biologisk mångfald, CBD COP15 i Montréal, Kanada, där världens länder enades om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald, även kallad ”Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework” (KM-GBF). Ramverket föregicks av den tidigare strategiska planen för 2010-2020 och de så kallade Aichimålen för biologisk mångfald. 

Läs mer om bakgrunden och de tidigare målen på CBD:s webbsida:

Bakgrundsinformation

Det nya globala ramverket innehåller mål för att vända den negativa trenden för biologisk mångfald och för att stoppa utrotningen av djur och växter. Dessutom innehåller det även mål om genomförandeåtgärder såsom finansiering och olika aktörers deltagande, däribland urfolk och lokala samhällen, kvinnor och ungdomar.  Ramverket omfattar mål och åtgärder som vänder sig till staten, näringslivet, akademi, civilsamhället och allmänheten.

Det nya ramverket innehåller totalt fyra tillståndsmål som ska uppnås till 2050 samt 23 åtgärdsmål. Ett av de viktigaste målen handlar om att skydda 30 procent av jordens yta till havs och på land till 2030. Ett annat är att de rika länderna ska stötta utvecklingsländerna med resurser för att bevara den biologiska mångfalden. Dessutom innehåller ramverket tydliga formuleringar kring skydd av urfolks rättigheter, för att de ska kunna förvalta sina landområden på ett hållbart sätt. Målen vänder sig också till olika sektorer, strävar efter ett hållbart nyttjande av naturresurser och uppmanar till hållbar produktion och konsumtion.

För att säkerställa en uppföljning av att de uppsatta målen nås antog länderna på COP15 även en uppföljningsmekanism som beskriver hur länderna ska mäta, följa upp och rapportera hur de genomför ramverket nationellt. Till grund för uppföljningen finns därför obligatoriska och frivilliga indikatorer för att mäta genomförande av det nya ramverket. Utöver målen, uppföljningsprocess och indikatorerna beslutade länderna även om olika planer och  strategier för kapacitetsuppbyggande åtgärder, för jämställdhetsintegrering och för finansiering. 

Svensk översättning av målen i det globala Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald (KN2023/02114, publicerad av Klimat- och näringslivsdepartementet. (pdf)

Decision 15/4 – Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework

Decision 15/5 – Monitoring framework for the Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework

Decision 15/6 - Mechanisms for planning, monitoring, reporting and review

Den 21 oktober till 2 november kommer konventionens parter att träffas i Cali, Colombia för CBD:s sextonde partsmöte (COP16) under temat "Peace with Nature", för att lösa de kvarstånde frågorna för att genomföra det nya ramverket.

På dagordningen står bland annat följande frågor:

• Hur en global  uppföljningsprocess mot framsteg till KM-GBF skulle kunna se ut, 
• Kopplingarna mellan klimat och biologisk mångfald,
• En frivillig handlingsplan för växtbevarande  
• En frivillig handlingsplan för biologisk mångfald och hälsa.
• Operationalisering av en mekanism för att dela den nyttan som användningen av digital sekvensinformation (DSI) medför  Mer om DSI: 
• Digital sekvensinformation (DSI) (naturvardsverket.se) / Digital sequence information on genetic resources (cbd.int)

Cartagenaprotokollet, även kallat biosäkerhetsprotokollet, specificerar hur länder ska skydda den biologiska mångfalden från tänkbara risker med spridning av levande modifierade organismer (LMO), som utvecklats med modern bioteknik. Protokollet kallas också för biosäkerhetsprotokollet. Enligt protokollet ska parterna ha regelverk på plats för att försäkra att hantering och gränsöverskridande förflyttningar av LMO görs på ett säkert sätt så att genmodifierade organismer inte oavsiktligt sprids till naturen. Sverige undertecknade protokollet år 2000 och det trädde i kraft år 2003. Naturvårdsverket är formell kontaktpunkt för Cartagenaprotokollet. Inom EU är Cartagenaprotokollet implementerat via EU:s lagstiftning om genmodifierade organismer, GMO.

Mer om Cartagenaprotokollet 

The Cartagena Protocol on Biosafety (cbd.int)

Protokollets implementering inom EU

GMO-lagstiftningen – Gentekniknämnden 

Nagoyaprotokollet reglerar tillträde till genetiska resurser och rättvis fördelning av vinster som kan uppstå vid användandet av dem. Protokollet trädde i kraft år 2014.

Mer om Nagoyaprotokollet:

The Nagoya Protocol on Access and Benefit-sharing (cbd.int)

Vägledningar om tillämpning av EU ABS-förordningen som Nagoyaprotokollet har implementerats med inom EU:

För användare av genetiska resurser , Nagoyaprotokollet

Konventionen, liksom dess två protokoll, fattar sina beslut på de partsmöten som hålls vartannat år. Dessa möten kallas COP, Conference of the Parties. Parter är länder som har undertecknat konventionen och/eller protokollen. Även EU är part till konventionen och de två protokollen. 

Konventionen har två underlydande organ som förbereder beslutsunderlagen inför mötena. Det ena, SBI (Subsidiary Body of Implementation), rekommenderar vad som behöver göras för att öka genomförandet för att nå Konventionens mål. 

Det andra organets uppgift är att säkerställa att beslut är förankrade i ett tekniskt och vetenskapligt perspektiv. Detta organ kallas SBSTTA (Subsidiary Body on Scientific, Technical and Technological Advice). Naturvårdsverket är formell kontaktpunkt (focal point) för detta vetenskapliga organ. 

Konventionens sekretariat finns i Montreal hos FN:s miljöprogram (UNEP). På konventionens webbplats finns information på engelska om Konventionen, Protokollen och olika arbetsprogram. 

Information på engelska om konventionen, protokollen och olika arbetsprogram:

Home | Convention on Biological Diversity (cbd.int)

Sverige skrev under Konventionen om biologisk mångfald år 1993. I stor utsträckning genomför vi konventionens åtaganden i vårt miljöarbete med nationella miljökvalitetsmål och etappmål.

Översikt över alla kontaktpersoner från Sverige för CBD och relaterade processer: 

CBD Country Profile Sweden (cbd.int)

Inom ramen för tidigare regeringsuppdrag bjöd Naturvårdsverket in organisationer, företag och myndigheter till dialog för att Sverige ska kunna bidra med åtgärder som också stöds av svenska aktörer. Under 2022–2023 pågick ett uppdrag med syftet att ta fram förslag till en ny nationell strategi och handlingsplan för biologisk mångfald, för att uppfylla en del av Sveriges åtagande mot konventionen.

Slutredovisning av regeringsuppdrag 2023:

Nationell strategi och handlingsplan avseende CBD

Konventionens parter inbjuder intressenter såsom urfolk och lokala samhällen, regionala och lokala styren, städer och andra lokala myndigheter, mellanstatliga organisationer, frivilligorganisationer, kvinnor, ungdomar, lärosäten, näringslivet och finansvärlden att göra åtaganden som bidrar till nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald (NBSAPs) och genomförande av det globala ramverket för biologisk mångfald. Dessa kunde tidigare delas på onlineplattformen för Sharm El-Sheikh to Kunming Action Agenda for Nature and People, men ett nytt rapporteringssystem kommer att diskuteras på CBD COP16.

Sharm El-Sheikh to Kunming Action Agenda Portal (cbd.int)