Konventionen om biologisk mångfald (CBD)

I december 2022 hölls FN:s konferens om biologisk mångfald, CBD COP15 i Montréal i Kanada då världens länder enades om ett nytt globalt ramverk och en strategisk plan för biologisk mångfald. Diskussionerna baserades på den tidigare strategiska planen från 2010-2020 och Aichimålen för biologisk mångfald. 

Läs mer om bakgrunden och de tidigare målen på CBD:s webbsida:

Bakgrundsinformation om de tidigare målen (cbd.int) 

Det nya globala ramverket innehåller mål som väntas bidra till att vända den negativa trenden för biologisk mångfald och till att stoppa utrotningen av djur och växter. Dessutom innehåller det även uppsatta mål om genomförandeåtgärder såsom finansiering och deltagande av intressenter som urfolk och lokala samhällen, kvinnor och ungdomar.  

Det nya ramverket innehåller totalt fyra tillståndsmål som ska uppnås till 2050 och 23 åtgärdsmål. Ett av de viktigaste målen handlar om att skydda 30 procent av jordens yta till havs och på land till 2030. Ett annat är att de rika länderna ska stötta utvecklingsländerna med resurser för att bevara den biologiska mångfalden. Dessutom innehåller avtalet tydliga formuleringar kring skydd av ursprungsbefolkningars rättigheter, för att de ska kunna förvalta sina landområden när länderna ska ta fram sina nationella planer för att bevara den biologiska mångfalden. Målen vänder sig också till de olika ekonomiska sektorerna, efterlyser ett hållbart nyttjande av naturresurser och uppmanar till en hållbar produktion och konsumtion.

För att säkerställa en uppföljning på att de uppsatta målen nås antog även COP15 en uppföljningsmekanism i ramverket som beskriver hur länder bör arbeta med och följa upp frågan på nationell nivå (beslut 15/6). Förutom målen i ramverket finns även bland annat beslut och planer på obligatoriska såväl som frivilliga indikatorer för att mäta genomförande av det nya ramverket (beslut 15/5), strategier för kapacitetsuppbyggande åtgärder, för jämställdhetsintegrering och för finansiering. 

Decision 15/4 – Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework

Decision 15/5 – Monitoring framework for the Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework

Decision 15/6 - Mechanisms for planning, monitoring, reporting and review

Cartagenaprotokollet, även kallat biosäkerhetsprotokollet, specificerar hur länder ska skydda den biologiska mångfalden från tänkbara risker med spridning av levande modifierade organismer, som utvecklats med modern bioteknik. Protokollet kallas också för biosäkerhetsprotokollet. Enligt protokollet ska länder som vill importera levande modifierade organismer få nödvändig information av exportören för att kunna fatta ett kunskapsbaserat beslut. Sverige undertecknade protokollet år 2000 och det trädde i kraft år 2003. Naturvårdsverket är formell kontaktpunkt för Cartagenaprotokollet. Inom EU är Cartagenaprotokollet implementerat via EU:s lagstiftning om genmodifierade organismer, GMO.

Nagoyaprotokollet reglerar tillträde till genetiska resurser och rättvis fördelning av vinster som kan uppstå vid användandet av dem. Protokollet trädde i kraft år 2014.

Mer om Nagoyaprotokollet:

Action Agenda Portal (cbd.int)

Vägledningar om tillämpning av Nagoyaprotokollet:

För användare av genetiska resurser , Nagoyaprotokollet

Konventionen, liksom dess två protokoll, fattar sina beslut på de partsmöten som hålls vartannat år. Dessa möten kallas COP, Conference of the Parties. Parter är länder som har undertecknat konventionen och/eller protokollen. Även EU är part till konventionen och de två protokollen. 

Konventionen har två underlydande organ som förbereder beslutsunderlagen inför mötena. Det ena, SBI (Subsidiary Body of Implementation), rekommenderar vad som behöver göras för att öka genomförandet för att nå konventionens mål. 

Det andra organets uppgift är att säkerställa att beslut är förankrade i ett tekniskt och vetenskapligt perspektiv. Detta organ kallas SBSTTA (Subsidiary Body on Scientific, Technical and Technological Advice). Naturvårdsverket är formell kontaktpunkt (focal point) för detta vetenskapliga organ. 

Konventionens sekretariat finns i Montreal hos FN:s miljöprogram (UNEP). På konventionens webbplats finns information på engelska om konventionen, protokollen och olika arbetsprogram. 

Information på engelska om konventionen, protokollen och olika arbetsprogram:

Home | Convention on Biological Diversity (cbd.int)

Sverige skrev under konventionen om biologisk mångfald år 1993. I stor utsträckning genomför vi konventionens åtaganden i vårt miljöarbete med nationella miljökvalitetsmål och etappmål.

Översikt över alla kontaktpersoner från Sverige för CBD och relaterade processer: 

CBD Country Profile Sweden (cbd.int)

Inom ramen för tidigare regeringsuppdrag bjöd Naturvårdsverket in organisationer, företag och myndigheter till dialog för att Sverige ska kunna bidra med åtgärder som också stöds av svenska aktörer. Under 2022–2023 pågick ett uppdrag med syftet att ta fram förslag till en ny nationell strategi och handlingsplan för biologisk mångfald, för att uppfylla en del av Sveriges åtagande mot konventionen.

Slutredovisning av regeringsuppdrag 2023:

Nationell strategi och handlingsplan avseende CBD

Slutredovisning av regeringsuppdrag 2021:

Konventionen om biologisk mångfald

Konventionens parter inbjuder intressenter såsom urfolk och lokala samhällen, subnationella regeringar, städer och andra lokala myndigheter, mellanstatliga organisationer, frivilligorganisationer, kvinnor, ungdomar, forskningsorganisationer, näringslivet och finansvärlden att göra åtaganden som bidrar till nationella biologisk mångfald-strategier och -handlingsplaner (NBSAPs) och genomförande av det globala ramverket för biologisk mångfald. Dessa kan delas på onlineplattformen för Sharm El-Sheikh to Kunming Action Agenda for Nature and People. 

Berätta gärna om ert frivilliga åtagande på konventionens webbplats.

Sharm El-Sheikh to Kunming Action Agenda Portal (cbd.int)